Museerna blöder – regeringens ”satsning” täcker inte förlusterna

Regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2026 en "satsning" på sju miljoner kronor per år till de stora stiftelsemuseerna – Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum – samt tre miljoner för en förstudie om ett nationellt museikort. Det kan låta positivt. Men bakom rubrikerna döljer sig en verklighet som pekar åt rakt motsatt håll.

Sedan valet 2022 har museisektorn fått se sina resurser krympa.

Anslaget till stiftelsemuseerna låg 2022 på drygt 305 miljoner kronor. Året därpå skars det ned till cirka 274 miljoner – en minskning med drygt 30 miljoner nominellt. Även för 2024 och 2025 ligger anslaget under 2022 års nivå. Justerat för inflation motsvarar 2022 års anslag ungefär 350 miljoner i 2025 års penningvärde. Det betyder att museerna reellt har förlorat omkring 75 miljoner kronor på tre år.

De statliga museimyndigheterna har drabbats på samma sätt. Deras samlade anslag sjönk 2023 med ungefär 64 miljoner kronor jämfört med året innan. Samtidigt har kostnader för energi, hyror och personal stigit kraftigt.

Konsekvenserna är tydliga: kortare öppettider, uppskjutna renoveringar, inställda program och ökad press på personalen. Avskaffandet av fri entré har dessutom minskat besöken på flera håll och därmed försvagat intäktsbasen.

Mot denna bakgrund framstår regeringens satsning på 7 miljoner kronor om året som en droppe i havet. Den täcker inte ens hälften av det nominella tappet – och långt mindre den reala förlusten. Kulturen behöver långsiktiga, uppräknade anslag som står i takt med kostnadsutvecklingen, inte punktinsatser som maskerar en gradvis nedmontering.

Museerna är inte lyx. De är en grundläggande del av vårt gemensamma minne och vårt demokratiska samtal. När anslagen urholkas riskerar vi att förlora både kvalitet och tillgänglighet. Regeringen måste ta ansvar för att återställa resurserna – annars blir "satsningen" i 2026 års budget bara en kuliss över en fortsatt nedrustning av kulturen.