Meta stoppar politisk, val- och samhällsfrågeannonsering i EU

Från och med oktober 2025 kommer Meta, som äger Facebook och Instagram, inte längre att tillåta politiska annonser inom EU. Det gäller annonser kopplade till val, partier, kandidater och även kampanjer om bredare samhällsfrågor. Beslutet grundas på att företaget inte anser sig kunna uppfylla kraven i EU:s nya regelverk för transparens i politisk annonsering – ett regelverk som är tänkt att skydda demokratin, men som alltså får effekten att flera techplattformar istället lämnar hela det politiska annonssystemet.

Regler som blev för tunga att bära

Bakgrunden till Metas beslut är EU:s nya lagstiftning: Transparency and Targeting of Political Advertising (TTPA). Den kräver att digitala plattformar redovisar detaljerad information om varje politisk annons – inklusive vem som ligger bakom, hur mycket pengar som spenderats, vilka målgrupper som riktats in och vilken koppling annonsen har till ett visst val eller en särskild fråga. Meta menar att detta skapar ett otydligt och juridiskt riskfyllt landskap, särskilt när det gäller att avgöra vad som räknas som "politisk" eller "samhällspåverkande" reklam. Företaget väljer därför att helt dra sig ur – istället för att anpassa sig till regelverket.

Så påverkas partier och kampanjer

För de politiska partierna i EU innebär Metas beslut en dramatisk förändring. Facebook och Instagram har varit två av de mest effektiva kanalerna för att nå väljare, särskilt yngre grupper och människor med låg traditionell mediekonsumtion. Det handlar inte bara om att få ut partibudskap – utan om att kunna rikta annonser geografiskt, tematiskt och demografiskt. Nu försvinner den möjligheten.

Detta innebär särskilt stora utmaningar för små och nya partier, som ofta saknar resurser för bred annonsering i traditionella medier. Med Metas tillbakadragande minskar deras räckvidd i valrörelsen. Även ideella organisationer och intressegrupper som försöker driva opinion i frågor som klimat, jämlikhet eller mänskliga rättigheter tappar en viktig kanal för att få genomslag i samhällsdebatten.

Opinionsbildare, medier och civilsamhället

Beslutet påverkar också hur civilsamhället kommunicerar. Fackföreningar, miljöorganisationer och människorättsgrupper har i många år använt Facebook för att sprida kampanjer snabbt och kostnadseffektivt. De som tidigare kunde köpa riktad synlighet inför EU-val eller nationella omröstningar får nu anpassa sig till ett nytt landskap där organiskt innehåll – alltså sådant som inte är betalt – är det enda som återstår. Men räckvidden för organiska inlägg har minskat kraftigt de senaste åren, särskilt på Facebook, vilket gör det svårt att nå ut utan att betala.

Mediehus påverkas indirekt. Många har dragit in annonspengar från partier eller opinionsbildare via Meta, och dessa intäkter försvinner nu helt. Dessutom kan man räkna med att debatten förflyttas: bort från öppna kampanjer, och in i slutna grupper och algoritmstyrda nätverk där transparensen blir ännu svårare att upprätthålla.

Vad gör användarna nu?

Det är viktigt att understryka att vanliga användare fortfarande får uttrycka politiska åsikter på Facebook och Instagram. Det är endast annonser som förbjuds. Politiker, partier och väljare kommer fortfarande kunna publicera inlägg, dela länkar, hålla livesändningar och delta i debatter. Men utan möjligheten att betala för spridning kommer många inlägg inte nå utanför de redan frälstas bubblor.

Detta kan leda till en mer fragmenterad debattmiljö, där det blir svårare för kampanjer att bygga bredare stöd utanför den egna basen. Särskilt riskabelt är det i länder med svagare pressfrihet eller låg tillit till traditionella medier – där digitala plattformar länge varit den främsta arenan för politisk mobilisering.

Ett demokratiskt bakslag?

Meta motiverar sitt beslut med att man vill undvika rättsliga risker. Men det uppstår en paradox: ett regelverk som syftar till att stärka demokratisk transparens gör att några av de mest inflytelserika plattformarna lämnar det politiska rummet. Samtidigt minskar möjligheterna för gräsrotsrörelser, oppositionella aktörer och små partier att hävda sig mot stora partiapparater och statsstöd.

Det återstår att se om andra aktörer – som TikTok, X (tidigare Twitter) eller nationella medieplattformar – fyller det tomrum som Meta och Google nu lämnar. Men för tillfället är beskedet entydigt: från och med oktober är politisk annonsering på Facebook och Instagram i EU ett avslutat kapitel. Och demokratin måste hitta nya vägar att höras – utan algoritmernas hjälp.