Mer resurser till public service – en investering i demokratin
Det är dags att sluta titta på public service som ett kostnadsproblem och börja se det som en ovärderlig samhällsinstitution som förtjänar ordentlig finansiering.
När SVT-vd Anne Lagercrantz och SR-vd Cilla Benkö möttes på Expressens scen under Almedalsveckan blev det tydligt: public service står inför ett existentiellt hot. Neddragningar på 300–400 tjänster kan slå hårt mot bevakningen av lokala händelser, granskningen av makthavare och möjligheten för svenskar i hela landet att få tillgång till oberoende nyheter och fördjupning .
Trots detta planerar regeringen att begränsa anslagsuppräkningen och lämnar public service bolag med budgetar som inte ens håller jämna steg med inflationen. Samtidigt satsas miljarder på nya vapensystem och skattesänkningar för höginkomsttagare. Är det här vår prioritering i ett läge präglat av desinformation, polarisering och digitala maktkoncentrationer?
1. Public service är demokratins grundpelare
Oberoende journalistik och allsidig samhällsbevakning är livsviktigt för att medborgarna ska kunna fatta informerade beslut – inte bara om vilka partier de ska rösta på, utan också om hur de själva kan påverka. SVT och SR når över 90 % av befolkningen varje vecka. Att mörka, skära ned eller privatisera delar av public service är inte bara en kostnadsfråga, det är ett direkt svek mot demokratin.
2. Nedskärningar riskerar en informationsklyfta
Regeringens förslag om sparkrav på public service innebär färre reportrar på plats i länsstäderna, kortare inslag om regionala frågor och ett svagare skydd mot lokala maktmissbruk. Vem granskar kommunpolitikerna i Norrlands inland eller följer utvecklingen i skånska orter när public service tvingas stänga kontor? De kommersiella aktörerna hinner aldrig fylla det tomrum som uppstår.
3. Satsa nu – spara kritik i framtiden
En måttlig ökning av anslagen, säg i nivå med KPI plus 2 %, är en billig försäkring mot långsiktiga kostnader: en oinformerad allmänhet, utbredd desinformation och minskat förtroende för medier generellt. Investeringen i public service är en investering i ett samhälle där fakta beskrivs, komplexitet förklaras och alla röster får höras.
4. Politikerna måste visa handlingskraft
Vi kräver att regeringen omedelbart:
Indexerar anslagen till SVT, SR och UR mot KPI + 2 % för 2026–2028.
Säkrar oberoende genom fleråriga anslagsperioder, inte årliga korttidsbeslut.
Utökar det regionala uppdraget med ökade anslag för lokalredaktioner.
Att ge public service de resurser som krävs är inget annat än att ge demokratin en kraftfull injektion. Låt inte kortsiktiga besparingar bli en långsiktig förlust för samhället.
En stark demokrati förtjänar en stark public service – och det kostar oss bara en bråkdel av vad nya vapen gör.
Kent Vallén, obotlig socialdemokrat från Örebro