Matpriserna stiger – trots löften från regeringen

Livsmedelspriserna i Sverige fortsätter att pressas uppåt, även om hushållen länge hoppats på en lättnad. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har livsmedel och alkoholfria drycker stigit med cirka 5,5 procent på årsbasis. Även om vissa månader visat lägre prisökningstakt eller till och med en månatlig nedgång visar helhetsbilden att ökningen för hushållen är betydande.

Till exempel:

• SCB rapporterade i april att matpriserna inklusive alkoholfria drycker stigit med 5,5 procent jämfört med samma månad föregående år.
• Enligt analys hos EFN har svenska matpriser ökat med cirka 5 procent under året, och över de senaste fem åren med ~32 procent.
• Branschen noterar att vissa produkter – kaffe, choklad, mejerivaror – ökat markant mer än genomsnittet.

Regeringens svar – och frågetecknen

Regeringen har vidtagit några åtgärder, men kritiker menar att de inte är tillräckliga eller att genomslaget är oklart.

Åtgärder som utannonserats

• I en press­meddelande den 4 september 2025 meddelade regeringen att momsen på livsmedel tillfälligt ska sänkas från 12 % till 6 % från och med 1 april 2026 till och med 31 december 2027.
• Samtidigt inrättas en så kallad matpriskommission bestående av bland annat Konsumentverket, SCB och Konkurrensverket, för att följa hur pris­utvecklingen i matbutikerna faktiskt slår igenom till konsumenterna.
• Regeringen har också kallat till möten med livsmedelsbranschen för att diskutera pris­utvecklingen.

Frågetecken och kritik

• Trots möten och utlovade kontrollmekanismer fortsätter prisökningarna – något som riksdagens opposition och branschorganisationer pekar på som bevis för att åtgärderna inte räcker.
• Bransch­analys visar att livsmedels­industrins lönsamhet har fallit kraftigt och att ökningarna inte enbart kan förklaras med ökade kostnader – vilket väcker frågor om konkurrensen och prissättningen i handeln.
• Forskare och analytiker varnar för att momssänkningen i sig kanske inte räcker för att garantera lägre priser, om aktörerna i butiksledet inte pressar igenom skillnaden.

Varför tillåts pris­ökningarna fortsätta?

Det finns flera samverkande förklaringar till att matpriserna fortsätter uppåt, och det är här frågan blir politiskt laddad: varför nöjer sig regeringen med detta läge?

• Internationella rå­varu­kostnader och global inflation – Priser på insatsvaror som kaffe, kakao, spannmål och mejerikomponenter har stigit globalt, vilket slår igenom i svenska butiker.
• Svag konkurrens i handeln – Analys pekar på att marknaden domineras av ett fåtal stora daglig­varu­kedjor, vilket kan göra prispress svårare att genomföra.
• Politisk åtgärd med eftersläpning – Även om regeringen har lagstiftat åtgärder (momssänkning etc) kommer effekten med tids­fördröjning och beroende av hur seriöst butikerna levererar pris­lättnaden.
• Begränsad politisk handlings­kraft innan nästa steg – Regeringens åtgärder har främst varit deklarativa och framåtsyftande snarare än omedelbara och omfattande. Det ger intrycket av att man 'låter marknaden först göra jobbet' innan hårdare styrmedel – något kritiker pekar på som passivitet.

Slutsats

För konsumenterna blir effekten tydlig: matkassen kostar mer och varje krona räknas. För regeringen handlar det om trovärdighet och handlings­kraft. När priserna fortsätter uppåt trots löften om "billigare mat" växer misstron. Många undrar: varför verkar inte makten att påverka räcka?

Det blir ett test för regeringen att visa att momssänkningen och den nya matpriskommissionen inte bara är symbolpolitik – utan får genomslag i varje matbutik. Om inte, riskerar man att stå utan svar när hushållens frustration kulminerar.

Faktaruta – Källor

• SCB: "Mat och alkoholfria drycker har gått upp med 5,5 % på ett år."
• Regeringens pressmeddelande: "Momssänkning till 6 % för livsmedel från 1 april 2026."
• Analys av konkurrens och marknad: "Svensk mat inte dyrare än europeisk – men konkurrensen är bristfällig."
• Branschrektioner: möten mellan finansministern och livsmedelsbranschen.