Macron besökte Grönland
Den franske presidenten Emmanuel Macrons besök på Grönland den 15 juni 2025 markerar ett betydande och symboliskt ögonblick i det arktiska maktspelet. Det är första gången en europeisk stats- eller regeringschef besöker ön sedan USA:s tidigare president Donald Trump 2019 uttryckte intresse för att "köpa" Grönland – ett förslag som väckte internationell uppmärksamhet och starka reaktioner från Danmark, som har överhöghet över det självstyrande Grönland. Macron reste dit på inbjudan av Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen, och syftet var tydligt: att demonstrera europeisk närvaro, lojalitet och respekt för suveräniteten i Arktis.
Under besöket i Nuuk betonade Macron att Grönland är ett europeiskt territorium, ett direkt svar på tidigare amerikanska uttalanden. Det var ett ovanligt tydligt språkbruk från en fransk president, och hans utrikesminister Jean-Noël Barrot gick ännu längre i sina formuleringar. Han hävdade att EU måste vara berett att försvara sina yttergränser, även i norr, vilket tolkats som en signal om att Frankrike är redo att engagera sig mer aktivt i den geopolitiska utvecklingen i Arktis – både genom diplomati och genom strategiska samarbeten inom EU och NATO.
Besöket hade också ett konkret innehåll. Macron besökte en EU-finansierad vattenkraftsanläggning, symbol för unionens gröna omställning, och gjorde ett uppmärksammat besök vid en snabbt smältande glaciär. Där pekade han på hur klimatförändringarna inte bara påverkar det globala ekosystemet utan också får säkerhetspolitiska konsekvenser. Smältande is öppnar för nya transportleder och exploatering av råvaror – särskilt sällsynta jordartsmetaller, som EU är allt mer beroende av för grön teknologi. Frankrike har länge drivit frågan om att minska beroendet av Kina inom denna sektor, och Grönland betraktas som en strategisk potentiell partner.
Det finns även ett militärstrategiskt skikt i besöket. Danmark har tidigare uttryckt oro över att inte kunna skydda Grönland på egen hand, samtidigt som USA:s närvaro genom Thulebasen är långtgående men ensidig. Macron har, både i tal och genom sin politik, försökt positionera Frankrike som Europas främsta säkerhetspolitiska garant. Under besöket diskuterades ett fördjupat fransk-danskt samarbete, och det har redan framkommit att Danmark beställt nya franska luftvärnssystem. Dock är det ännu oklart om det kommer att innebära någon konkret militär närvaro på Grönland – något Macron i nuläget undviker att kommentera.
Reaktionerna har varit blandade. I Frankrike har besöket hyllats av presidentens allierade som ett exempel på ansvarstagande globalt ledarskap. Kritiker menar dock att det mest handlar om symbolpolitik och att Macron använder utrikespolitiska initiativ för att fly från de inrikespolitiska utmaningar han står inför. Internationellt har besöket mottagits med visst intresse – inte minst i USA, där ledande republikanska röster avfärdat det som "europeiskt poserande", medan utrikespolitiska experter inom Biden-administrationen snarare välkomnar ett ökat europeiskt engagemang i regionen.
Macrons resa till Grönland ska därmed inte ses som ett enskilt diplomatiskt utspel, utan som en del i ett större försök att återpositionera Frankrike – och indirekt EU – som en geostrategisk aktör även utanför de traditionella områdena i södra Europa, Afrika och Mellanöstern. Arktis, med sin växande betydelse för klimat, råvaror och global handel, framstår i detta ljus som en naturlig – men potentiellt farlig – arena för storpolitik.