Liberalernas balansgång mot SD - ett spel med hög insats

Det tog inte lång tid som ny partiledare innan Simona Mohamsson tvingades in i en av svensk politiks mest laddade frågor: relationen till Sverigedemokraterna. Hennes senaste uttalanden visar hur Liberalerna famlar efter en linje som både kan hålla ihop partiet och locka väljare – men risken är att man i stället förlorar på båda fronterna.

"Samarbetet funkar – men vi måste se över vårt inflytande"

I en intervju med Dagens Nyheter säger Mohamsson att dagens samarbete fungerar. Men hon öppnar samtidigt för att partiet "precis som alla andra" behöver diskutera hur man ska maximera sitt inflytande efter nästa val. Det låter kanske neutralt, men i den nuvarande politiska kartan är det en formulering laddad med sprängkraft.

För vad innebär "maximera inflytande"? Är det att hålla fast vid dagens ordning, där SD är med och förhandlar men inte sitter i regeringen? Eller är det att öppna dörren på glänt för ett ännu närmare samarbete?

Retorik mot Åkesson – men öppningar i praktiken

Samtidigt som Mohamsson försöker hålla frågan öppen passar hon på att markera skillnader mot SD. I en intervju med Expressen gick hon till angrepp: "Min kärlek till Sverige är större än Åkessons". Hon syftade på jämställdhet, individualism och liberala idéer som, enligt henne, är kärnan i det svenska. Åkesson kontrade kort och syrligt: "Det är rent av tramsigt."

Här blottas Liberalernas dilemma. Retoriskt vill man fortsätta positionera sig mot SD. Men i praktiken sitter partiet fast i samma politiska samarbete, och frågan är hur länge väljarna accepterar den dubbla hållningen.

Den stora risken

Liberalernas stöd ligger sedan länge farligt nära riksdagsspärren. Partiet lockar väljare som inte vill se SD i regeringen – men är samtidigt beroende av SD för att kunna sitta kvar i regeringsunderlaget. Risken är uppenbar:

• Öppnar man för nära samarbete skrämmer man bort liberala kärnväljare.
• Håller man SD på avstånd riskerar man att framstå som ett litet stödparti utan makt.

Vad betyder detta för svensk politik?

Inför valet 2026 kan Liberalernas vägval bli helt avgörande för regeringsfrågan. Om L faller ur riksdagen öppnas fältet för nya majoriteter. Om L sitter kvar, men med ett mer öppet förhållande till SD, kan vi i praktiken stå inför ett regeringsalternativ där SD är med på insidan – för första gången.

För Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet är detta en möjlighet. De kan använda Liberalernas vacklande hållning för att peka på risken för att SD normaliseras ännu mer. För Moderaterna och Kristdemokraterna är det en känslig balans – de behöver L kvar, men helst utan att frågan om SD splittrar regeringsunderlaget.

Simona Mohamsson säger att hon vill maximera Liberalernas inflytande. Men kanske är det just i den formuleringen som partiets stora problem ligger. För i det här politiska landskapet kan Liberalerna inte både vara det lilla liberala alternativet och bärare av ett högerblock där SD får allt större tyngd.

Det är en balansgång med hög insats. Och när valdagen närmar sig är frågan enkel men brutal:

– Klarar Liberalerna att hålla sig kvar i riksdagen på en linje som varken vill säga ja eller nej till Sverigedemokraterna?