Liberalerna mot sig själva – partiet som glömde sin egen idé

Det finns en bitter ironi i svensk politik just nu. Partiet som byggde hela sin identitet på frihet, bildning och elevinflytande har nu blivit rösten för disciplin, lydnad och ordning.

Liberalerna – folkpartiet som en gång försvarade elevråd, lärare och fria tankar – förklarar nu i praktiken krig mot landets alla elevkårsordföranden. Och i den rörelsen, från frihet till fostran, syns hela partiets förskjutning bort från sin egen idégrund.

Från elevinflytande till auktoritetstro

När Liberalernas ledning nu vill införa striktare regler, begränsa elevinflytandet och ge lärare rätt att ta ifrån elever deras telefoner, platser och röster i klassrummet, sker något mer än en skolpolitisk kursändring.

Det är ett ideologiskt avfall.
Folkpartiet var en gång rösten för den unga människans rätt att växa genom ansvar, nyfikenhet och bildning. Det var partiet som försvarade elevråden, elevdemokratin och tanken att skolan skulle fostra fria medborgare – inte lydiga undersåtar.

I dag hörs istället en ton av misstro: elever som problem, lärarkåren som vakter, staten som ordningsmakten i korridoren.

När Liberalernas ledning talar om "att återupprätta auktoriteten i klassrummet" låter det som något hämtat från 1950-talets realskola – inte från ett parti som en gång trodde på elevens egen kraft.

Ett parti på jakt efter sin nya herre

Förskjutningen handlar inte bara om skolan.
Sedan partiet gick in i Tidösamarbetet har det ena liberala idealet efter det andra offrats i utbyte mot en plats vid maktens bord.

• Integritet: Liberalernas klassiska försvar för individens frihet har tystnat när övervakning och visitationszoner införts.
• Asyl och humanism: När SD kräver åtstramning, följer L lydigt efter – trots sin egen historia som flyktingvänligt parti.
• Utbildning och frihet: Istället för bildning talar man nu om disciplin.

Liberalerna har gått från att vara väktare av medborgerliga rättigheter till att bli väktare av ordningsregler.

Den symboliska vändpunkten: konflikten med eleverna

Det finns något djupt symboliskt i att Liberalernas senaste konflikt står med landets elevkårer.
Det är nämligen där allting började.
Elevrörelsen var en gång Liberalernas stolthet – en plantskola för unga demokratiförespråkare, där idéer om inflytande och medbestämmande växte fram.

Nu står samma rörelse på barrikaderna mot partiet som en gång skapade den.
När elevkårsordföranden runt om i landet protesterar mot L:s förslag om att begränsa inflytande och införa hårdare ordning, är det inte bara en generationskonflikt. Det är en idépolitisk uppgörelse.

L har blivit partiet som säger till ungaj

"Vi tror inte längre på er förmåga att ta ansvar."

Ett liberalt skal utan innehåll

Kvar står ett parti som kallar sig liberalt – men som sällan agerar som det. I försöken att hålla sig kvar vid makten har L reducerat sin ideologi till ett tomt skal: frihetsretorik på ytan, men auktoritär praktik i sak.

Man talar fortfarande om individens frihet, men bara så länge individen lyder. Man försvarar lärarens auktoritet – men glömmer den ömsesidiga respekt som är själva kärnan i liberal pedagogik.

Det är svårt att tänka sig något som tydligare avslöjar Liberalernas kris än detta: Att partiet som uppfann elevinflytandet nu leder kampen mot det.

Slutsats: Liberalismen förlorade sin själ i ordningens namn

Liberalernas utveckling är inte bara en taktisk anpassning – det är ett ideologiskt haveri.
I viljan att framstå som handlingskraftiga och regeringsdugliga har de tappat sitt eget hjärta.
Den som en gång ville frigöra individen har blivit den som vill tämja den.

Den som trodde på frihet har börjat tala om lydnad.
Och den som försvarade elevernas rätt att påverka sin vardag står nu på andra sidan katedern.
När historien skrivs om Liberalerna i början av 2020-talet kommer just detta ögonblick att stå ut:
Det var då partiet slutade vara liberalt.

Faktaruta – bakgrund till konflikten

• Förslaget: Liberalerna vill minska elevinflytandet, stärka lärardisciplinen och införa striktare ordningsregler i skolor.
• Reaktioner: Sveriges elevkårer, Lärarförbundet och flera debattörer har kritiserat förslaget som auktoritärt och bakåtsträvande.
• Tidigare linje: Folkpartiet (nu L) drev under 1970–2000-talet linjen om ökat elevinflytande, demokratiska klassråd och ansvarstagande som pedagogiskt mål.