Liberalerna i kaos – så vill olika delar av partiet navigera SD-frågan

Partiledaren Simona Mohamsson har satt ner foten: Liberalerna kommer inte att gå med i en regering där Sverigedemokraterna ingår. Beskedet, som offentliggjordes före den formella partistyrelsens beslut, har lett till en storm av kritik – både internt och externt. Men bakom fasaden finns tydliga splittringar kring taktiken, framtida strategier och hur partiet ska överleva politiskt.

Linjen är satt – men proceduren har skadat förtroendet

Mohamssons besked blev officiellt först genom en debattartikel, och partistyrelsen godkände samma hållning formellt strax därefter. Det skedde enhälligt, vilket indikerar att partiledningen har lyckats få med sig det formella stöd som krävs.

Men många inom partiets lokalorganisationer och bland dess mer etablerade företrädare är upprörda över att beslutet togs – eller i alla fall kommunicerades – utan bred dialog. Kritiken handlar mycket om hur topstyrning upplevs och om partiet tagit för stor risk med tanke på väljarstödet.

Personer som vill öppna dörren – och deras motivation

Röster som Martin Melin påpekar att L:s absoluta nej mot SD kan bli ett hinder – inte bara ideologiskt utan praktiskt – för att forma en stark borgerlig regering efter valet. Han är inte ensam om att se att kompromisser kan bli nödvändiga.

Karin Karlsbro är också en figur som brukar nämnas: hon har tidigare visat mer vilja att diskutera öppenhet för samarbeten, vilket gör henne till en potentiell motor för förändring – men just nu håller hon fast vid partilinjen och undviker att gå emot Mohamsson offentligt.

De lokala rösterna – protesterna och oron

Från lokal nivå hörs ljudet av oro: Suzanne Liljegren på Lidingö uttrycker bland lokalpolitiker en frustration över hur beslutsprocessen sköts, och att man upplever att makten samlas högre upp utan att medlemmar och förbund är ordentligt involverade.

Det finns även upprop från 58 liberaler som i ett brev uttalat kritik – de menar att ett samarbete eller regerandemedverkan med SD skulle skada Liberalernas identitet.

Strategiska risker och framtidsfrågor

Liberalerna står inför ett vägval som kan avgöra om partiet klarar spärren i nästa val. Med opinionssiffror låg, och spelet om borgerlig majoritet i riksdagen osäkert, riskerar partiet att marginaliseras om man står fast vid en linje som andra borgerliga partier inte delar fullt ut. Samtidigt finns en tydlig önskan från vissa delar att markera ideologiskt – att visa liberal profil och distans till SD, även om det kostar.

Tiden för intern konsolidering är knapp

Mohamsson har lagt sig i ledbåren som partiledare med tydliga markeringar mot SD – men det är långt ifrån säkert att alla inom L är övertygade eller vill gå hela vägen. Med landsmötet i november hängande över partiet är frågan om SD-samarbete inte bara en ideologisk fråga – den är existentiell.

Om Liberalerna lyckas hålla ihop – utan stora avhopp eller att väljarstödet rasar – kan den nuvarande linjen ge dem en tydlig position gentemot både Moderaterna och SD. Men om partiet låter interna spänningar växa utan lösning, kan risken bli att man blir analyserat inte efter åsikt och politik – utan just för splittring och osäkerhet.