Liberalerna i ett existentiellt dilemma – Mohamsson, SD och risken att tappa allt

Liberalerna befinner sig i ett politiskt vägskäl som kan få avgörande betydelse för partiets framtid. Under Simona Mohamssons ledning balanserar partiet mellan principfast liberalism och pragmatisk makt, samtidigt som stödet bland väljarna är svagt enligt flera oberoende institut. Risken för att åka ur riksdagen och splittras internt är reell — och det är just det som gör Liberalernas dilemma så akut.

Liberalerna – tre konfliktytor

1. Identitet och värderingar
   Mohamsson har varit tydlig med att Liberalerna inte vill släppa in SD i regeringen med ministerposter. Hon menar att SD inte representerar den "borgerlighet" som Liberalerna kan tolerera. Denna linje tolkas som en försvarshandling för partiets liberala ideal: att inte ge upp värderingar för att få makt.
2. Inflytande vs isolering
   Samtidigt finns det en stark pragmatisk sida: vissa inom L menar att partiet måste öppna för samarbeten för att överleva. Det finns rapporter om interna processer kring att revidera partiets inställning till SD, vilket skulle kunna ge Liberalerna större spelrum, men riskera att underminera deras idéprofil.
3. Opinions- och trovärdighetsproblem
   
• En DN/Ipsos-mätning visar att endast 5 % har "stort eller mycket stort förtroende" för Mohamsson, vilket är exceptionellt lågt enligt Ipsos.
• Novus visar i sin väljarbarometer att Liberalerna har mycket lågt stöd: exempelvis 2,1 % i juni 2025.
• I Novus partiledarförtroendemätning för juni 2025 är Mohamssons förtroende mycket lågt jämfört med andra partiledare.
• En GP/Novus-rapport konstaterar också att 62 % av väljarna "inte vet vem Mohamsson är" – vilket gör det svårt för henne att bygga legitimitet.
• Verian (tidigare Sifo) rapporterar att Liberalerna får 2,2 % i sin mätning (november 2025), långt under riksdagsspärren.
• SCB, i sin halvårsmätning, visar att Liberalerna ligger på cirka 2,8 % i partisympati.

Riskerna som hotar Liberalernas framtid

• Utarmad väljarbas: Med stöd under riksdagsspärren i flera mätningar riskerar Liberalerna att bli politiskt irrelevant.
• Intern spricka: Om partiet ändrar sin linje kan det provocera fram avhopp och splittringer — men att behålla linjen kan innebära fortsatt väljartapp.
• Ledarförtroende: Mohamssons låga kännedom och förtroende gör det svårt att agera som en stark partiledare och mobilisera väljare.
• Maktförlust eller identitetsförlust: Att välja pragmatism kan ge inflytande på kort sikt, men risken är att partiet tappar sin ideologiska kärna. Att vägra kompromissa kan i stället leda till att L marginaliseras helt.

Slutsats

Liberalerna står inför ett existentiellt dilemma: Vill de vara ett idédrivet liberalt parti som håller fast vid sina principer — eller ett strategiskt parti som kompromissar för makt och relevans? Mohamsson har försökt balansera dessa två sidor, men mätningarna visar att hennes position är svag och partiet har mycket att förlora.

Det är en klassisk liberal problematik: att samtidigt vara idealistisk och pragmatisk, att inte sälja ut sina värderingar, men ändå kunna påverka. I Liberalerna fall är det inte bara en fråga om politik — det kan mycket väl vara en fråga om överlevnad