Låt inte barn bli brickor i politiskt spel – stoppa förslaget om att sänka straffmyndighetsåldern

Regeringen vill att 13-åringar – ibland barn i mellanstadiet – ska kunna häktas, åtalas och dömas till straffrättsliga påföljder. Det är ett förslag som saknar stöd i forskning, strider mot barnkonventionen och riskerar att göra mer skada än nytta. Det är dags att säga ifrån.

25 statsåklagare och senioråklagare har redan varnat: de skulle tvingas fatta beslut som senare kan visa sig vara ogiltiga. Det handlar inte om små tekniska risker, utan om rättsosäkerhet i grunden. Åklagarnas budskap är tydligt – regeringen driver fram lagstiftning utan att konsekvenserna är ordentligt utredda. Det är ansvarslöst.

Forskningen visar motsatsen

All seriös forskning pekar i samma riktning: barn under 15 år har ännu inte utvecklat den kognitiva förmågan att fullt ut förstå konsekvenserna av sina handlingar. Hjärnan, särskilt de delar som styr impulskontroll och konsekvenstänk, mognar först i sena tonåren. Att möta barn med hårdare straff, snarare än stöd, har i andra länder lett till högre återfallsrisk – inte mindre brottslighet.

Danmark är ett varnande exempel. Där sänktes straffmyndighetsåldern till 14 år, men beslutet revs upp efter bara några år när man såg att fler unga drogs djupare in i kriminalitet. Erfarenheten är entydig: straff gör inte barn mindre kriminella – det gör dem mer fast i brott.

Barnrättsorganisationerna: "Oansvarigt och rättsosäkert"

Barnrättsorganisationer som Bris och Barnombudsmannen har kallat förslaget "oansvarigt". Enligt FN:s barnrättskommitté bryter det mot barnkonventionens principer, som Sverige själv gjort till lag. Barn ska skyddas och rehabiliteras, inte fängslas i system som är byggda för vuxna.

Kommuner och regioner, genom SKR, har också slagit larm. De ser redan idag ett socialtjänstsystem som går på knäna, där resurserna inte räcker till för tidiga insatser. Att lägga ytterligare ansvar på ett rättssystem som inte är anpassat för barn är att vända blicken bort från problemet – inte lösa det.

Regeringen jagar rubriker – inte resultat

Argumentet att sänkta åldersgränser ska "sätta stopp för gängens utnyttjande av unga" låter handlingskraftigt, men är djupt missvisande. Gängledare kommer inte att tveka att använda ännu yngre barn. Om 13-åringar blir straffmyndiga, riktas rekryteringen bara mot 11- och 12-åringar. Det blir ett moment 22 som ingen vinner på.

Verklig handlingskraft är att bygga ut skolan, stärka socialtjänsten, återinföra fungerande ungdomsverksamhet och ge polisen verktyg att stoppa de vuxna som drar in barn i brott. Det kräver långsiktighet, inte symbolpolitik.

Barn är inte små vuxna

Att tro att hårdare straff får ett barn att förstå allvaret i ett brott är en farlig illusion. Det barn behöver är konsekvens, ja – men i form av trygga vuxna, fungerande samhällsstöd och rättvisa regler. När regeringen nu vill låta 13-åringar ställas inför domstol, är det inte för barnens skull. Det är för att ge sken av att man "gör något".

Sverige har länge varit ett land som stått upp för barns rättigheter. Ska vi nu bli landet som häktar mellanstadiebarn?

Det är dags att sätta stopp. Låt vetenskap, barnrätt och sunt förnuft väga tyngre än politisk teater.

Sänk inte straffmyndighetsåldern – stärk samhällets ansvar i stället.