Vi har inte råd att låta kompetensen slösas bort

Varannan svensk arbetar inte i ett yrke som motsvarar den utbildning de gått. Det är ett svek – inte bara mot individen, utan mot hela vårt samhälle.

SCB:s färska rapport om regionala matchningsindikatorer visar att bara 53 procent av svenskar i arbetsför ålder har ett arbete som helt matchar deras utbildningsnivå och inriktning. Skillnaderna är störst bland män, lågutbildade och utrikes födda. Vad säger det om vår arbetsmarknad? Och vad säger det om våra utbildningssystem?

Vi står inför en kompetenskris, samtidigt som tusentals människor tvingas ta jobb långt under sin förmåga och utbildning. Det här är inte en naturlag – det är resultatet av bristande politiskt ansvar.

Män halkar efter – men varför?

Rapporten visar att endast 50 procent av männen i åldern 20–64 år har ett jobb som matchar deras utbildning. Det är lägre än bland kvinnor – och långt lägre än vad som är rimligt. En orsak är att fler män har kortare utbildningar, ofta på gymnasienivå. Samtidigt vet vi att arbetsmarknaden efterfrågar allt mer specialiserad kompetens.

Detta måste tas på allvar. Vi behöver rusta vuxenutbildningen, bygga ut möjligheten till vidareutbildning och se till att killar redan i skolan får stöd att fullfölja studier och göra val som leder till trygga och meningsfulla jobb.

Sverige behöver använda hela befolkningens kompetens

Värst är situationen för utrikes födda, där bara 39 procent jobbar i yrken som matchar deras utbildning – trots att många är ingenjörer, sjuksköterskor, lärare eller IT-specialister. Deras kompetens blockeras av stelbenta system, bristande validering och arbetsgivare som fortfarande väljer bort på fel grunder.

Det är ett enormt resursslöseri. Vi kan inte tala om brist på arbetskraft när människor med rätt utbildning finns, men inte får chansen. Regeringen borde satsa på fler snabbspår, mer yrkesinriktad svenska, och öka takten i valideringssystemet. Det handlar inte om välgörenhet – det handlar om tillväxt, trygg välfärd och konkurrenskraft.

Vi måste ta regionalt ansvar

Västerbotten lyckas bäst med matchningen, visar SCB:s siffror. I Skåne och Södermanland är det sämst. Det är en signal till regioner och kommuner om att samverkan mellan utbildning, arbetsförmedling och näringsliv måste stärkas. Att bara bygga fler utbildningsplatser räcker inte – det måste vara rätt utbildningar, som leder till jobb.

Matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad är inte bara en teknisk fråga. Det är en fråga om rättvisa, framtidstro och ansvar. Alla människor har rätt att växa i sitt arbete – och Sverige har inte råd att kasta kompetens på sophögen.