Kyiv i ruiner – världen vid ett vägskäl!

Natten till den 31 juli blev ännu ett mörkt kapitel i Europas moderna historia. Över 300 drönare och kryssningsrobotar regnade över Ukrainas huvudstad i en av de mest förödande attackerna sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Ett nio våningar högt bostadshus kollapsade. Minst 31 döda, däribland fem barn. Hundratals skadade. Sjukhus, skolor och bostäder skadade eller jämnades med marken.

Rysslands budskap var lika tydligt som cyniskt: ingen plats är fredad, inte ens i hjärtat av den ukrainska statsmakten.

Men det verkligt avgörande nu är inte attackens omfattning – det är hur omvärlden väljer att reagera. Den internationella opinionen, så länge ambivalent, står nu inför ett moraliskt och säkerhetspolitiskt vägval.

Trump trappar upp – 8 augusti som deadline

USA:s president Donald Trump har visat en ny sida i retoriken efter attacken. "Disgusting", sa han om Rysslands agerande. Och han ställer ett ultimatum: om Ryssland inte inför vapenvila senast 8 augusti väntar ett nytt sanktionspaket – denna gång inte bara mot Ryssland, utan även mot deras köpare av olja och gas, däribland Indien och Kina.

Det är ett ovanligt tydligt budskap från Trump, som tidigare balanserat mellan isolationism och maktpolitik. Men det kan också vara spel för gallerierna. Hans nya sanktionshot sammanfaller misstänkt väl med de amerikanska valrörelsens kritiska fas. Frågan är om detta är verklig press på Kreml – eller en inrikespolitisk manöver.

NATO:s nya krav: 5 % av BNP till försvar – och Sverige hänger med

Samtidigt stärker NATO sina strukturer och förpliktelser. Vid toppmötet i Haag enades medlemsländerna om ett nytt långsiktigt mål: minst 5 % av BNP ska investeras i försvar och beredskap inom tio år. 3,5 % direkt till militära förmågor, resten till infrastruktur, cyberförsvar och civil beredskap.

Det är en omdanande utveckling – och Sverige är inte undantaget. Regeringen har redan lagt grunden för att öka försvarsutgifterna till 2,4 % av BNP under 2025, och pekar på att 3,5 % är inom räckhåll före 2030. Men det här kommer att kräva omprioriteringar: fler miljarder till försvaret betyder färre till civila välfärdsområden – om ingen ny skatteväxling sker.

Frågan alla borde ställa är: vad offrar vi när vi militariserar samhällsbudgeten i en tid då klimatkris, skolkris och ojämlikhet samtidigt skärps?

Kyiv, Berlin, Washington – och Stockholm

Samtidigt som ruinerna röjs i Kyiv så förhandlas det i tyst diplomati mellan Moskva och Washington. Bakom kulisserna reser amerikanska sändebud fram och tillbaka mellan europeiska huvudstäder och ryska företrädare. Men det saknas transparens. Kreml insisterar på att samtal sker bakom stängda dörrar och har ingen intention att backa från sina territoriella krav.

I Berlin beslutar Tyskland att skicka ytterligare två Patriot-luftvärnssystem till Ukraina. I Stockholm har försvarsledningen fått direktiv om att analysera vad 5 % av BNP skulle innebära konkret – ekonomiskt, socialt och politiskt.

Men det är från Kyiv den verkliga signalen kommer: civila betalar priset för varje sen diplomatisk reaktion, varje halvdan sanktion, varje västerländsk eftergift.

Vart är vi på väg?

Kriget i Ukraina har aldrig varit isolerat. Det är ett europeiskt krig, ett globalt brott mot folkrätten – och ett test för alla som säger sig försvara mänskliga rättigheter.

Om inte världens regeringar – inklusive Sveriges – nu går från ord till handling och stärker både det militära stödet och det diplomatiska trycket, då riskerar Kyiv att bara bli början.

Och den 8 augusti, som Donald Trump nu utpekat som deadline, kan bli den dag vi ser om orden faktiskt bär något innehåll – eller om vi ser ännu en röd linje suddas ut av rök, eld och blod.