Kustbevakningen skärper greppet om ryska skuggflottan – men risken för utsläpp och sabotage kvarstår
Sveriges Kustbevakning har fått i uppdrag att intensifiera övervakningen av den ryska så kallade skuggflottan i Östersjön – en snabbt växande grupp högriskfartyg med oklara ägarstrukturer, bristande försäkringar och manipulerad positionsdata. Det uppger DN, och bekräftas även i myndighetens egen kommunikation under året.
Trots skärpt kontroll bedömer svenska myndigheter att risken för allvarliga oljeutsläpp och sabotage fortsatt är betydande.
Starkare mandat från regeringen
Skuggflottan har vuxit kraftigt sedan sanktionerna mot rysk olja skärptes. För att kunna möta utvecklingen trädde en ny förordning i kraft den 1 juli 2025, som ger Kustbevakningen och Sjöfartsverket rätt att begära försäkrings- och dokumentationsuppgifter även från fartyg som bara passerar genom svensk ekonomisk zon.
Regeringen har samtidigt gett Kustbevakningen i uppdrag att stärka skyddet för sina egna fartyg och att utöka övervakningen av undervattensinfrastruktur – en uppgift som utförs i samarbete med andra Östersjöstater och inom ramen för NATO-samverkan.
Fler spaningsresurser – men begränsat genomslag
Kustbevakningen uppger att man nu använder en kombination av flygspaning, patrullfartyg, satellitdata och fördjupad underrättelseanalys för att kartlägga skuggflottans rörelsemönster. Fartygen anlitar ofta undermåliga försäkringsbolag, registreras under bekvämlighetsflagg och manipulerar sin AIS-transponder för att undvika upptäckt.
Men trots att övervakningen har intensifierats har myndigheterna fortfarande begränsade möjligheter att stoppa fartyg som inte anlöper svensk hamn. Ute på öppet hav finns i dag få verktyg för att helt säkert verifiera last, teknisk status eller försäkringsläge.
Miljöriskerna: "En tickande bomb"
Kustbevakningen beskriver i årets lägesrapporter skuggflottan som ett "växande miljö- och säkerhetshot". Fartygen är ofta äldre, dåligt underhållna och saknar adekvat försäkring för att hantera ett utsläpp – något som innebär att ett större oljeutsläpp riskerar att lämna Sverige och andra Östersjöstater med både miljökonsekvenser och ekonomiska kostnader.
Olja transporteras dessutom ofta genom Östersjön under vinterhalvåret, då mörker, is och hårt väder gör insatser mer riskfyllda.
Säkerhetshotet: oro för sabotage
Parallellt med miljöriskerna växer oron för att fartyg i skuggflottan kan användas för att kartlägga, störa eller sabotera undervattenskablar och energiinfrastruktur. Kustbevakningen deltar nu i internationell övervakning av känsliga ledningar i Östersjön – men även här är de operativa möjligheterna begränsade.
Ingen offentlig statistik
Trots de skärpta insatserna finns ingen sammanställd offentlig statistik över hur många fartyg som kontrollerats eller ingripits mot under 2025. Myndigheterna redovisar inte heller hur många incidenter som direkt kan kopplas till skuggflottan.
Det gör lägesbilden fragmentarisk – och understryker hur svårt det är att mäta skuggflottans exakta omfattning.
Vilka risker Sverige ser som störst
1. Stora oljeutsläpp från undermåliga fartyg
Skuggflottans fartyg är ofta äldre, dåligt underhållna och saknar fullvärdig försäkring. Ett haveri i Östersjön kan leda till omfattande oljeutsläpp, med långvariga konsekvenser för kustmiljö, fiskbestånd och skyddade områden. Kustbevakningen beskriver detta som den "mest akuta miljörisken".
2. Sabotage mot undervattensinfrastruktur
Efter de skador som drabbat gasledningar och datakablar i Östersjön har Sverige och NATO-länderna höjt beredskapen. Fartyg i skuggflottan misstänks i vissa fall ägna sig åt oklara aktiviteter i närheten av känsliga kablar och ledningar, vilket ökar oron för kartläggning eller sabotage.
3. Manipulerad positionsdata (AIS-störningar)
Många av fartygen stänger av eller manipulerar sin AIS-transponder. Det försvårar sjöövervakningen, ökar risken för kollisioner och gör att fartyg kan röra sig doldare nära kritiska objekt.
4. Bristande möjlighet att ställa ansvariga till svars
Eftersom skuggflottans fartyg ofta har oklar ägarstruktur, bulvanägare och svåråtkomliga försäkringsbolag finns en risk att ett oljeutsläpp eller sabotage lämnar myndigheterna utan tydlig motpart att rikta krav mot.
5. Otydliga laster och möjliga sanktionbrott
Fler fartyg misstänks transportera rysk olja och raffinaderiprodukter som kringgår EU:s prissanktioner. Det innebär dels en ekonomisk risk, dels att Sverige oavsiktligt kan bidra till en marknad som destabiliserar energipriser och förstärker ryska intäkter.
Källor
Kustbevakningen
- "Östersjön under förändring – skuggflottan en växande risk för miljö och säkerhet" (Kustbevakningen, 5 mars 2025).
- "Changes in the Baltic Sea – the shadow fleet is a growing environmental and security threat" (Kustbevakningen, 2025).
- Information om nya regler för försäkringskontroll av fartyg i svensk ekonomisk zon (Kustbevakningen/Sjöfartsverket, 2025).
- NATO-samverkan om övervakning av kritisk undervattensinfrastruktur (Kustbevakningen, 2025).
Regeringen
- "Kustbevakningen ska stärka sitt skydd" — Regeringens pressmeddelande om ökade säkerhetskrav och uppdrag till myndigheten (juni 2025).
SVT Nyheter
- Rapportering om Kustbevakningens möten med fartyg i skuggflottan, övervakningsproblem och bristande kontrollmöjligheter ute till havs (2024–2025).
Dagens Nyheter
- Uppgifter om att regeringen gett Kustbevakningen i uppdrag att öka trycket på skuggflottan i Östersjön (2025).
Transportstyrelsen
- "Säkerhetsöversikt sjöfart 2024" — analyser av fartygstyper, riskmönster och säkerhetsbrister i handelsflottan (Transportstyrelsen, 2024).