Kristerssons ras i förtroende – vad säger siffrorna egentligen?
När Demoskop nu presenterar sin augustimätning för Svenska Dagbladet är det en riktig kalldusch för statsminister Ulf Kristersson. Endast 32 procent av väljarna uppger att de har förtroende för honom – den lägsta nivån på nästan sex år. På bara en månad har han tappat sju procentenheter, ett ovanligt stort fall i förtroendemätningarnas värld.
Ett förtroendetapp av sällan skådat slag
Statsministerposter brukar ofta ge en viss "bonus" i förtroendemätningar. Kristersson har länge legat över sitt partis väljarstöd, men nu tycks den effekten snabbt eroderas. Förtroendet för honom har rasat ner till nivåer som gör att han knappt skiljer sig från Ebba Busch (31 procent). Det är alltså inte längre givet att statsministerrollen i sig ger ett försteg i väljarnas ögon.
Jämför man med tidigare mätningar ser vi hur snabbt förändringen gått:
- Våren 2023 låg Kristersson kring 42–45 procent.
- Under våren och försommaren 2024 var han fortfarande relativt stabil kring 38–40 procent.
- I juli i år var siffran 39 procent – men nu alltså bara 32.
Det är ett tapp på sju procentenheter på en månad, och drygt tio sedan förra året.
Samtidigt: Andersson stärker greppet
Medan Kristersson faller stärker Magdalena Andersson (S) sin ställning. Hon har ökat till 47 procent förtroende, upp två procentenheter sedan juli. Hon är därmed den enda partiledaren med klart högre förtroende än sitt partis väljarstöd. Det visar att hon fortfarande har ett brett genomslag även utanför den egna väljarkåren.
Även Jimmie Åkesson (SD) går framåt, om än marginellt, och landar på 38 procent. Han ligger alltså sex procentenheter före Kristersson – en ovanlig situation där regeringsunderlagets största parti nu har högre förtroende för sin ledare än statsministern själv.
Varför tappar Kristersson?
Demoskops analys lyfter särskilt fram regeringens agerande i Israel-frågan. Den hårdare ton som Kristersson och hans ministrar slagit an kan ha alienerat både mer liberala väljare i mitten och mer konservativa väljare till höger. Men det är knappast den enda förklaringen.
Det finns flera faktorer att väga in:
- Klimat- och miljöpolitiken – där regeringen möter hård kritik för att ha backat från tidigare mål.
- Ekonomin – även om inflationen dämpats, upplever många hushåll fortsatt hög räntestress och svag köpkraft.
- Trygghetsfrågorna – trots stora ord om krafttag mot gängvåld och skjutningar har resultaten uteblivit, något som ofta straffar sittande regeringar.
- Allmän förtroendekris – efter snart tre år i regeringsställning har Moderaterna svårt att leverera det "starkare Sverige" man utlovade 2022.
En skör balans inför valrörelsen
Med ett år kvar till valet befinner sig regeringen i en farlig position. En statsminister som tappar förtroende i väljarkåren har svårt att driva igenom reformer och att samla sitt regeringsunderlag. När Kristersson dessutom nu ligger under både Andersson och Åkesson riskerar han att förlora initiativet i debatten.
Att förtroendet är det lägsta på sex år är inte bara en rubrik – det är en varningssignal. Om trenden fortsätter kommer regeringen att gå in i valåret utan en statsminister som väljarna ser som trovärdig. I svensk politik är det i längden ohållbart.
Sammanfattning:
Kristerssons förtroendetapp är dramatiskt, Andersson stärker sin ledarposition, och Åkesson har seglat upp som en seriös utmanare i väljarnas ögon. Det politiska landskapet är i gungning, och statsministern har bråttom att vända utvecklingen – annars riskerar förtroendekrisen att bli ett förspel till regeringskris.