Kraftiga reaktioner på de nya anfallen ”Nya sanktioner måste slå ännu djupare mot Ryssland”
Natten till söndagen drabbades Ukraina av den hittills största ryska luftattacken under kriget. Över 800 drönare och ett dussintal missiler sköts mot flera städer, däribland Kyiv, Odesa och Zaporizjzja. För första gången sattes den ukrainska regeringsbyggnaden i huvudstaden i brand. Minst fyra personer, däribland ett spädbarn, miste livet och över 20 skadades.
Svenska reaktioner
Statsminister Ulf Kristersson (M) gick tidigt ut och fördömde attacken. På X kallade han angreppet "brutalt" och betonade att Sverige kommer fortsätta sitt stöd till Ukraina.
– Nya sanktioner, inklusive ett 19:e paket från EU, måste slå ännu djupare in i Rysslands krigsekonomi för att maximera trycket, sade Kristersson senare i ett uttalande.
Den svenska regeringen har redan ställt sig bakom förslag om ytterligare militärt och humanitärt stöd till Ukraina, men Kristersson markerade att fokus nu också ligger på att förmå EU att snabbt enas om ett nytt sanktionspaket.
Europeisk samling
Även på andra håll i Europa väckte attacken starka reaktioner. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallade angreppet "en skamlös terror mot civila" och lovade att unionen kommer att svara. Frankrikes president Emmanuel Macron och Nederländernas premiärminister Mark Rutte uttryckte båda att Europa måste agera "ännu mer enat" för att stödja Ukraina.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer beskrev attacken som feg och menade att den visar att president Vladimir Putin "inte vill ha fred, utan bara fortsatt förstörelse".
Ukrainska krav
Från ukrainskt håll underströks behovet av både luftförsvar och hårdare sanktioner. President Volodymyr Zelenskyj kallade attacken ett avsiktligt krigsbrott och krävde att västvärlden ska svara med ökade leveranser av avancerat luftförsvar. Ukrainas premiärminister Yulia Svyrydenko pekade särskilt på behovet av att slå mot Rysslands olje- och gasexport.
USA:s budskap
Även USA reagerade starkt. President Donald Trump fördömde attacken i skarpa ordalag och meddelade att han har gett sina ministrar i uppdrag att samordna ytterligare stöd till Ukraina tillsammans med europeiska allierade. Utrikesminister JD Vance framhöll i ett uttalande att attacken visar varför väst måste "stå orubbligt enat" och varnade Ryssland för att dess agerande leder till fortsatt internationell isolering.
Samtidigt återstår frågan om i vilken takt USA är berett att leverera nytt militärt stöd. Trumpadministrationen har hittills betonat behovet av att pressa Ryssland till förhandlingar, men nattens massiva angrepp har lett till krav från både kongressledamöter och europeiska partners på en snabbare och tydligare amerikansk respons.
Mot nya beslut
Diskussioner pågår nu inom EU om ett nytt sanktionspaket, som enligt flera medlemsländer bör inkludera energisektorn. På längre sikt finns också förslag om att helt fasa ut importen av rysk energi fram till 2028.
Efter nattens händelser står det klart att kriget har gått in i en ny fas där Ryssland inte tvekar att rikta massiva angrepp även mot symboliskt viktiga mål. Reaktionerna från Sverige, Europa och USA visar samtidigt att stödet för Ukraina fortsatt är starkt – och att pressen på västvärlden att skärpa sanktionerna och öka det militära stödet växer.