Kriminalvården säger nej till fängelse för 13-åringar

Myndigheten slår tillbaka

Kriminalvården motsätter sig regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern så att 13-åringar som begått grova brott kan dömas till fängelse. Myndigheten skriver i sitt remissvar bland annat att fängelse i så ung ålder "kan leda till negativa konsekvenser" och att barn "så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt".

Vidare konstaterar Kriminalvården att man inte är tillräckligt rustad för att ta emot så unga barn, varken vad gäller lokaler, skolverksamhet eller vårdformer.

Myndigheten framhåller också att frågan om straffbarhetsålder ytterst är politisk, och alltså inte en fråga som myndigheten självt beslutar.

Reaktioner från regeringspartierna

Gunnar Strömmer (M), justitieminister, skriver att regeringen "kommer att analysera alla remissvar noggrant".

Regeringens linje är att allvarliga brott begångna av mycket unga – 13-14 år – kräver nya verktyg och att det förebyggande arbetet behöver stärkas. I pressmeddelande förklaras att uppdraget till Kriminalvården kompletteras för att även omfatta 13-14-åringar från och med 1 juli 2026.

Samtidigt märks en viss försiktighet – myndighetskritiken har lett till att regeringen inte går ut med en definitiv tidtabell utan talar om "analys" och "förberedelser".

Reaktion från oppositionen

Socialdemokraterna reagerar med oro. Partiledaren Magdalena Andersson kallar förslaget "väldigt svår fråga" och understryker att det vore oansvarigt att gå vidare med ett förslag som inte är ordentligt utrett.

Oppositionen pekar på att brottsstatistiken bland unga kräver insatser – men att sänkt straffbarhetsålder till 13 år måste föregås av en bred granskning och säkerställande av resurser och vårdinsatser.

Kritiken från andra myndigheter och debattörer

Bl.a. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten lyfter fram en risk för att kriminella gäng ska rekrytera ännu yngre barn om straffbarhetsåldern sänks – 11- och 12-åringar nämns som potentiell "reserv" snarare än 13-14-åringar.

Flera ledarsidor beskriver förslaget som en symbolpolitisk satsning snarare än en fungerande åtgärd. En recension i Omni skriver: "Regeringen har lidit en prestigeförlust och oppositionen har fått ammunition".

Möjliga politiska konsekvenser

• Myndighetskritiken kan tvinga regeringen att revidera förslaget eller skjuta upp genomförandet.
• Förslaget riskerar att bli en belastning för regeringspartierna — särskilt om resurser och vårdinsatser inte hänger med.
• Oppositionen får ett slagträ i debatten om brott och straff – temat "för hårt mot unga" kan växa.
• Debatten kring utbildning, vård och förebyggande insatser för unga brottslingar kan intensifieras – vilket kan leda till ökad budget och fokus på sociala åtgärder snarare än bara straff.

Slutsats

När Kriminalvården säger nej till förslaget om 13-åringar i fängelse har det skapat sprickor i den politiska samsyn som ofta finns i brottspolitiken. Regeringens ambition att hårdna mot unga för grova brott möter nu tydligt motstånd från experter och myndigheter – vilket kommer sätta press på planeringen och genomförandet av lagen.