Kriminalpolitikens två vägar: Regeringens tuffa linje kontra Verdandis välfärdsfokus
Regeringen presenterade i juni en kriminalpolitiskt reform med fokus på tuffare straff, fler fängelsedomar och högre straffnivåer. Verdandi reagerar skarpt och kritiserar reformen för att rikta in sig på symtom – brottslighet och återfall – snarare än grundorsakerna.
Verdandi menar att politiken ligger fel – att straff i sig inte löser kriminalitet. Det behövs förebyggande arbete, insatser i barndom och psykosocial stöd, snarare än att lägga resurser på långa fängelsestraff som inte sätter djupgående spår i livsförutsättningar.
Missad satsning på rehabilitering & social prestationsförmåga
De pekar på att kriminalvårdens återfallsarbete brister – många får varken stöd vid frigivning, hjälp med bostad eller arbete – trots att forskning visar att det är avgörande för att undvika återfall Verdandi.
Övertygelse om strukturers betydelse
Verdandi betonar värdet av barn- och ungdomsinsatser. Trygga uppväxtmiljöer och fungerande sociala nätverk är fundamentala för att förebygga kriminalitet, inte tuffare lagar
Verdandis analys: varför nuvarande reform missar målet
Att höja straff och fleråriga fängelsestraff ger skenbar säkerhet, men saknar vetenskapligt stöd för att minska brottslighet.
Satsningar på behandling för missbruk, mental hälsa och återintegrering i samhället har bevisad effekt för att bryta brottscykel Verdandi.
Den politiska dialogen har inte lyckats fokusera på grundproblemen – utsatta barns livsvillkor, bristande resurser i skola och socialtjänst, och kopplingen mellan psykisk ohälsa och brott.
Verdandis förslag för en verkligt långsiktig kriminalpolitik
Satsa på förebyggande insatser från tidig ålder
Mer stöd i familjer och skolor, insatser mot missbruk hos barn och unga, samt stärkt elevhälsa.Reformera kriminalvården – med trygg återgång som mål
Kriminalvården måste förstärka stödstrukturer med bostads- och arbetslösningsprogram, legitima utbildningsvägar och mental hälsa – innan frigivning.Prioritera vård framför straff vid psykisk ohälsa och missbruk
De som begår narkotikarelaterade brott behöver behandling, inte längre fängelsestraff.Tydlig del av social välfärdspolitik
Kriminalpolitik måste integreras med välfärdspolitik – vi behöver se samhällsinsatser som en helhet.
Vad innebär Verdandis replik för politikens framtid
Verdandi kräver en förflyttning i kriminalpolitiken – från repressiva lagförslag till generellt välfärdsarbete och rehabiliteringsfokus. Det är en folkligt grundad, forskningsstödd strategi:
Mindre satsning på straff;
Betydligt större satsning på förebyggande och återanpassning.
Skulle vägen framåt innebära en nationell satsning på skolor, psykiatri, bostäder och stödordningar, skulle Sverige kunna minska kriminaliteten – och stärka tryggheten – på riktigt.
Regeringens tuffa linje kontra Verdandis välfärdsfokus
Regeringens kriminalpolitiska reform från juni 2025 har en tydlig målsättning: att fler brott ska leda till fängelse, att straffen ska bli längre och att upplevelsen av trygghet i samhället ska öka. Reformen motiveras med att "för många går fria", att "återfallen är för höga" och att samhället måste "markera tydligt mot kriminalitet".
Verdandi svarar med en annan syn: att tryggheten i samhället inte främst handlar om repressiva åtgärder, utan om långsiktigt förebyggande insatser – särskilt för barn och unga i riskmiljöer. Här ställs två visioner mot varandra.
Vad kostar brottslighet – och vad kostar olika insatser?
Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) uppgår de samhällsekonomiska kostnaderna för brott i Sverige till över 100 miljarder kronor per år, om man räknar in allt från rättsväsen till sjukvård, säkerhetskostnader och produktionsbortfall.
En fängelseplats kostar i snitt 4 300 kr per dygn – eller cirka 1,6 miljoner kr per person och år (Kriminalvården, 2023).
En förebyggande insats för ungdomar i riskzon, exempelvis genom förstärkt skolgång och socialt stöd, ligger enligt Skolverkets och Socialstyrelsens samlade bedömningar på 150 000–300 000 kr/år – men med långt större sannolikhet att undvika framtida kriminalitet.
Enligt en studie från Stockholms universitet (2021) kan varje investerad krona i sociala insatser för unga ge en samhällsvinst på 5–12 kr, beroende på målgrupp och insatsens utformning.
Slutsats
Kriminalpolitiken i Sverige har gått från rehabilitering till repression under det senaste decenniet. Men forskningen talar tydligt: hårda tag kan ge kortsiktiga politiska vinster, men minskar inte återfall i brott utan parallella sociala insatser.
Verdandi sätter fingret på något viktigt: trygghet byggs inte av murar, utan av framtidstro. Den politiska frågan vi borde ställa är inte bara "hur straffar vi bättre?" – utan också "hur ger vi människor en chans att välja något annat än brott?"