Kina firar 80-årsdagen av andra världskrigets slut med mäktig parad — tonar ner USA och framhäver Sovjet

I en storslagen militärparad på Tiananmen-torget den 3 september markerade Kina 80-årsjubileet av Japans kapitulation i andra världskriget. President Xi Jinping, flankad av Rysslands Vladimir Putin och Nordkoreas Kim Jong-un, utnyttjade högtidligheten för att framhäva ett alternativt historiskt narrativ — där Sovjetunionen och Kina framställs som krigsvinnare, medan USA:s roll tonas ned.

Fiasko för det västerländska perspektivet

Paraden, som bjöd på modern militär utrustning — såsom hypersoniska missiler, obemannade undervattensdrönare och nya ICBM-system — blev en tydlig signal om Kinas militära växande styrka och strategiska självbild.

I sitt tal varnade Xi för att världen står vid ett vägskäl mellan fred och krig, och lanserade sin vision om ett multipolärt globalt system fritt från västerländsk hegemoni.

Samtidigt stärktes bandet med Ryssland och Nordkorea — symboliserat genom de närvarande ledarna, medan ett västerländskt deltagande lystade med sin frånvaro.

Historieomskrivning som politiskt verktyg

– Genom att tona ned USA:s bidrag och istället exaltiera Sovjetunionens och Kinas egen roll i kriget omformar regimen historien för att stärka legitimitet internt och globalt, säger analytiker till Washington Post.

Studier pekar på att detta narrativ återförankrar Kinas kamp och motstånd under andra världskriget som central för nationens återfödelse, i kontrast mot den ofta europeiskt-centrerade historieskrivningen.

Reaktioner på Kinas "Försök att skriva om historien"

Japan: "Vi måste se framåt"

Japans regering valde en återhållsam linje i sina kommentarer men markerade tydligt mot Pekings historieskrivning.

– Det är viktigt att vi ser framåt och bygger relationer på samarbete, inte på ensidig tolkning av historien, sade en talesperson för det japanska utrikesdepartementet.

Samtidigt har flera japanska tidningar varnat för att Xi Jinping använder historien som ett politiskt vapen för att stärka Kinas position i regionen.

USA: "En omskrivning av fakta"

I Washington kritiserar Vita huset Kinas försök att marginalisera USA:s avgörande insats i Stilla havet.

– Det är en omskrivning av fakta. Miljoner amerikaner bidrog till att besegra Japan. Vi kommer aldrig låta deras insats glömmas bort, sade en talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet.

Ledarsidor i amerikansk press beskriver paraden som ett led i Kinas ambition att bygga en alternativ världsordning, där västvärldens betydelse minimeras.

Taiwan: "Historien används som hot"

Taiwans regering anklagade Kina för att använda minnet av andra världskriget som ett instrument för hot mot grannländer.

– Denna parad handlar inte om fred utan om maktutövning. Historien används som ett verktyg för att rättfärdiga aggressiv politik i vår tid, sade Taiwans utrikesminister Lin Chia-lung.

Analytiker: En geopolitisk markering

Enligt flera internationella bedömare är paraden lika mycket riktad inåt som utåt. Den stärker regimens legitimitet hemma men signalerar också till omvärlden att Kina ser sig själv som huvudaktör i ett nytt globalt maktspel.

– Genom att tona ner USA:s roll och framhäva Sovjetunionen skriver Kina historien så att den passar dagens politiska mål, säger en historiker vid University of Tokyo till Washington Post.