Israel och Hamas har enats om första fasen av fredsplanen
USA:s tidigare president Donald Trump meddelade under natten att Israel och Hamas har godkänt den första fasen av hans fredsplan för Gaza. Beskedet, som bekräftas av flera internationella medier, beskrivs som ett genombrott – men också som en mycket skör början på en lång process.
Enligt planen ska Hamas frige alla israeliska gisslan i utbyte mot ett israeliskt tillbakadragande till en särskild linje inne i Gaza. Avtalet innefattar även en villkorad vapenvila, fångeutväxling och ökad humanitär tillgång till Gaza. Implementeringen ska inledas inom 72 timmar efter undertecknandet, enligt uppgifter från amerikanska källor.
Avtalet är dock bara det första steget mot ett mer omfattande fredsavtal. Frågor om Hamas framtida avväpning, säkerhetsgarantier för Israel och Gazas framtida styre är ännu olösta.
Analytiker varnar för flera fallgropar: bristande tillit mellan parterna, intern splittring inom både Hamas och den israeliska regeringen, samt risken att extrema grupper på marken försöker sabotera processen. Även frågan om vem som ska övervaka och garantera efterlevnaden av avtalet är oklar.
FN:s generalsekreterare har välkomnat beskedet och uppmanat båda sidor att låta striderna upphöra. Samtidigt betonar flera bedömare att vägen till en varaktig fred fortfarande är lång och fylld av politiska och militära risker.
Ett första steg – men långt från en rättvis fred
Trump kallar avtalet ett genombrott, men i realiteten är det ett mycket bräckligt första steg. Den verkliga prövningen börjar nu – när löften ska omsättas i handling och förtroende byggas efter årtionden av våld, ockupation och misstro.
För att en fred ska vara hållbar krävs att den vilar på folkrättens grund: respekt för mänskliga rättigheter, skydd av civila och erkännande av båda folkens rätt till säkerhet och värdighet. Inget av detta löses genom militära arrangemang eller tillfälliga vapenvilor.
Det finns också en risk att avtalet används för politiska poänger snarare än genuin fredsbyggnad. Trump ser gärna en snabb framgång inför det amerikanska valet, och Israels nuvarande ledning har ett intresse av att framställa tillbakadragandet som en taktisk seger snarare än ett ansvarstagande för ockupationens konsekvenser.
För palestinierna återstår frågan om framtiden för Gaza – vem som ska styra, hur återuppbyggnaden ska ske och vilka garantier som finns mot nya attacker. En verklig fred kräver att blockaden hävs, att ockupationen upphör och att palestiniernas rätt till självbestämmande erkänns i praktiken.
Omvärldens ansvar är därför stort. Sverige och EU bör driva på för att FN får en stark roll i övervakningen och att biståndet styrs till civila och humanitära behov – inte till nya militära maktspel.
En rättvis fred byggs inte genom presskonferenser, utan genom rättvisa, säkerhet och respekt för folkrätten. Det är där den verkliga prövningen av detta avtal kommer att ligga.