Aktuell internationell politik  (EU, Nato, Kina etc.)

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Europas säkerhetspolitik omformulerats. Bland annat gick Sverige med i NATO 2024, men rapporter pekar på en "räkna-efter-kriget"-känsla i försvarsalliansen när USA:s engagemang ifrågasätts av nya politiska spelaresvt.se. EU:s ledare har därför avsatt enorma medel för militär upprustning – drygt 800 miljarder euro kommer användas för att stärka luftvärn, artilleri och annan försvarsindustrisvt.se. Samtidigt förbereds ett toppmöte mellan EU och Kina i juli 2025 för att fira 50 år av diplomatiska kontakter.

Kina vill då att EU slopar sina skyddstullar på elbilar och andra varor, men relationerna präglas av ekonomisk konkurrens och europeisk oro för Kinas stöd till Ryssland i kriget mot Ukraina.  I detta globala läge syns också strategiska förflyttningar: USA har i juli 2025 gått vidare med Trumps budgetvinstförslag att dra in ca 9 miljarder dollar från utlandsbistånd och public service, medan Kina utnyttjar frihandel genom att avskaffa tullar på afrikansk import i motsats till USA:s protektionism.
Sammanfattningsvis präglas den internationella politiken av nya säkerhetsallianser och handelsstrategier: NATO expanderar sina resurser när USA:s roll ifrågasättssvt.se, EU stärker sitt försvar och klimatmål skärpssvt.sesvt.se, och Kina söker ökat globalt inflytande genom handelsavtal (t.ex. med Afrika)