Svensk ekonomi: Inflation på väg ned – men hushållen får vänta på lättnaden

Den preliminära inflationstakten för oktober 2025 visar att prisökningarna i Sverige fortsätter att mattas av, men i långsammare takt än många hade hoppats. Enligt SCB låg den övergripande inflationen (KPI) på 0,9 procent, medan KPIF – som tar bort effekten av ränteförändringar – uppmättes till 3,1 procent. Det var något högre än marknadens förväntningar på 2,9 procent.

Sammantaget visar utvecklingen ett ekonomiskt läge där inflationen fortsätter att sjunka från de mycket höga nivåerna under 2022–2023, men fortfarande ligger över Riksbankens mål på 2 procent.

"Det var en liten besvikelse för de som väntat sig en fortsatt fallande inflation. Samtidigt vet vi att svensk ekonomi börjar uppvisa tecken på återhämtning, påeldad av tidigare räntesänkningar och kommande skattesänkningar", kommenterar Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Trenden: Inbromsning, men inte måluppfyllelse

Trots att inflationen är betydligt lägre än krisnivåerna för två–tre år sedan ser vi ännu inte en stabil återgång mot Riksbankens mål. I stället befinner sig Sverige i en normaliseringsfas där prisökningarna bromsar in, men där det tar tid att nå lägre nivåer.

I närtid fortsätter prisökningarna att drivas på av särskilt tjänstesektorn och vissa importerade varor. Energi- och livsmedelspriserna har däremot stabiliserats.

Prognoser pekar på att inflationen gradvis kan falla mot 2–2,5 procent under 2026 – men vägen dit är knappast given.

Räntor: Små sänkningar i sikte

Riksbanken har påbörjat en försiktig sänkningscykel, men återhållsamheten består så länge KPIF ligger kvar över målet. En rimlig bedömning är att räntorna kan falla 0,5–1,0 procentenheter kommande året, förutsatt att inflationen fortsätter nedåt.

Det betyder att bostadsräntor långsamt blir billigare, men hushållen ska inte räkna med en återgång till de extremt låga nivåerna från 2020–2021.

Vad betyder utvecklingen för hushållen?

Ljusare utsikter

• Köpkraften förbättras i takt med att löneökningar väntas överstiga inflation.
• Räntesänkningar minskar successivt lånekostnader.
• Bostadsmarknaden stabiliseras – med små prisuppgångar, främst i storstäderna.

Utmaningar kvarstår

• Många hushåll har förbrukat sina sparbuffertar under de senaste två årens kostnadsschock.
• Hyresrätter fortsätter att bli dyrare, ofta i snabbare takt än lönerna.
• Priser på tjänster förblir höga, vilket slår mot konsumtion och fritid.

Resultatet är att svenskarnas ekonomi går mot ett försiktigt ljusare läge, men återhämtningen är ojämn. Hög- och medelinkomsttagare med bolån kan få lättnader, medan hyresgäster och låginkomsttagare riskerar att fortsatt få det tuffare.

Arbetsmarknaden och löner

Den svenska arbetsmarknaden väntas stärkas något framåt 2026, vilket i kombination med löneökningar på 3–4 procent skapar ett visst utrymme för förbättrad köpkraft.

Efter två år av tydliga reallönefall ser vi alltså nu en vändning uppåt.

Bostadsmarknaden – lättnad i sikte

Räntesänkningar under året väntas bidra till:

• Ökad efterfrågan
• Stabila eller svagt stigande bostadspriser
• Minskad ekonomisk press på bolånetagare

Hyresmarknaden fortsätter däremot att pressa hushållen, då hyreshöjningarna väntas ligga högre än inflationen – särskilt i större städer.