Inflationens återkomst – vad den betyder för din plånbok?

Det är lätt att tro att inflationen var något vi lämnat bakom oss. Efter det dramatiska 2022 och 2023, när matpriser och räntor rusade, började kurvorna peka nedåt. Hushållen andades ut, och många började hoppas på lägre räntor och en stabilare ekonomi. Men nu har verkligheten kommit ikapp. Enligt SCB:s preliminära siffror steg inflationen enligt KPIF från 3,0 till 3,3 procent i augusti – den tredje månaden i rad med uppgång.

Det är bara siffror, kan man tycka. Men bakom dem döljer sig vardagsekonomin för miljontals svenskar.

Vad betyder det?

KPIF, det mått Riksbanken använder, rensar bort effekterna av ränteförändringar. När den nu pekar uppåt betyder det att själva prisnivån i ekonomin stiger, oavsett vad som händer med bolånen. Mat, kläder, tjänster, kollektivtrafik – nästan allt blir lite dyrare. Och när det sker månad efter månad äter inflationen upp hushållens köpkraft.

Riksbanken har ett mål: två procents inflation. Vi ligger alltså 1,3 procentenheter över. Det kan låta lite, men i ekonomiska termer är det stort. Skillnaden avgör om räntorna kan börja sänkas på allvar – eller om hushållen får fortsätta leva med en dyr bostadsmarknad och hög lånekostnad.

Vad betyder det för hushållen?

För ett hushåll med barn, bolån och bil kan skillnaden bli tusenlappar. Om en villaägare i en medelstor stad har lån på tre miljoner innebär varje procentenhet högre ränta runt 2 500 kronor mer i månaden efter ränteavdrag. När inflationen vägrar ge med sig minskar Riksbankens vilja att sänka räntan snabbt – och den där lättnaden många räknat med skjuts på framtiden.

Samtidigt blir vardagskonsumtionen dyrare. En matkasse som kostade 1 000 kronor i fjol ligger nu kanske på 1 033. Det låter obetydligt, men i ett hushåll som handlar för 10 000 kronor i månaden är det 330 kronor extra – varje månad. Kombinerat med dyrare elnätsavgifter, höjda försäkringar och dyrare kollektivtrafik blir summan betydande.

Varför stiger inflationen igen?

Det finns flera förklaringar. Energi- och drivmedelspriserna har vänt upp. Tjänster, som frisör, restaurang och hantverk, fortsätter pressa uppåt eftersom lönerna ökar och företagen vill ta igen för pandemins svåra år. Därtill bidrar internationella faktorer – råvarupriser, transporter och valutaeffekter.

Men för hushållen spelar orsaken mindre roll. Det viktiga är att ekonomin känns dyrare och att framtidstron försvagas.

Det politiska dilemmat

För regeringen är det här ett stort problem. Man gick till val på att stärka hushållens ekonomi. När inflationen nu åter vänder uppåt samtidigt som räntorna ligger kvar högt, är det svårt att hävda att hushållen har fått det bättre. Det är ingen slump att oppositionen redan talar om "en svagare vardag" och pekar på att vanliga löntagare pressas från två håll – både genom stigande priser och genom högre räntekostnader.

Slutsats

Inflationen på 3,3 procent kanske ser ut som en torr statistikrad från SCB. Men i praktiken betyder det att räntesänkningarna kan dröja, maten blir dyrare, och hushållens redan pressade budgetar blir ännu stramare.

För ett vanligt hushåll är beskedet från SCB en påminnelse: krisen är inte över.