Hur reagerar Sverige på ubåts‑ och robotutspel?

06.08.2025

Försvarsmaktschefen: i boxningsmatchens ringhörna

ÖB Ewa Skoog Haslum betonade att Försvarsmakten sedan länge ser Rysslands agerande som allvarligt destabiliserande. Plan och fartyg mobiliseras varje vecka i Östersjön för att möta ryska flygplan och signalera svensk närvaro – nu i ett ännu skarpare läge. Haslum underströk att satsningen på del till 5 % av BNP i försvar är en naturlig följdrisk i en värld där USA:s lojalitet gentemot Nato ifrågasätts. 

Säkerhetsexperter: fråga inte om, utan hur

Analytiker vid Utrikespolitiska institutet som Jan Hallenberg och Jakub Godzimirski uttryckte oro över att Trumps drag primärt är verkställande symbolpolitik – men varnar för att det riskerar att utvecklas till en ren maktkamp, där ingen vill ge vika. De poängterade att sådana militära rörelser riskerar onödiga upptrappningar och att misstag blir möjliga om intensiteten ökar.

Regeringen: tystnad, avvaktan – eller parallellplaner?

I den riksdagspolitiska sfären har inga officiella kommentarer registrerats från regeringen om utplaceringen av ubåtar. Däremot flaggas återigen behovet av att trygga Sveriges position inom Nato och upprustningen.

Pål Jonson (M) har tidigare varnat för att Sverige befinner sig i ett katastrofscenario och framhäver Ryssland som det största hotet i ett regionalt perspektiv. Han har också understrukit att försvarspropositionen innebär en historisk insats med flera nya hundra miljarder till Försvarsmakten. 

Debatt och opinion: från rädsla till pragmatiskt stöd

Opinionsflödet visar en ny realistisk inställning bland svenska väljare:

  • En del insändarsidor och debattörer anser att Sverige, som Nato-allierad, nu juridiskt hamnar i målzonen för ryska kärnvapenhot – vilket diskuterats i fråga om konventionella samarbeten och möjlig hemmabruk av kärnvapen. 
  • Reddit-diskussioner på temat visar hur frågor om välfärdens neddragningar vid ökade försvarsbudgetar blir mer angelägna i takt med ökad risk för väpnad konflikt.

Ledarskribenter och politisk analys

Både i svenska ledarsidor och politiska kommentarer tonades farhågorna upp kring hur Sveriges agerande bör hanteras:

  • Det finns kritik mot att USA:s ageranden riskerar att underminera Nato som kollektiv försvarsorganisation, då Sverige kommer pressas att ta större ansvar – även om vi redan gör det militärt. 
  • Samtidig analys varnar för att risken för misstag eller olyckor ökar i takt med ökad militär aktivitet nära ryska gränser.

Sammantaget reser utspelen en rad frågor om Sveriges roll och strategi:

  • Hur ska Sverige agera i ett säkerhetspolitiskt klimat där atomubåtar, bombplan och kortdistansrobotar används som politiska instrument?
  • Kommer regeringen att ta tydligare ställning – och hur i så fall?
  • Ökar acceptansen för högre försvarssatsningar bland väljarna – eller skapar det politisk splittring?