Hot och trakasserier mot politiker – en varningssignal för demokratin

En ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att en av fyra svenska politiker under förra året utsattes för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld. Siffran är något lägre än under valåret 2022, då nästan var tredje politiker uppgav att de utsattes, men den är fortfarande alarmerande hög.

Rapporten visar tydligt att riksdagsledamöter och kvinnor är mest utsatta. 61 procent av riksdagsledamöterna uppgav att de blivit utsatta, jämfört med 31 procent i regionerna och 25 procent i kommunerna. Av dem som utsattes övervägde var fjärde att lämna sina politiska uppdrag. Många beskrev också att de ändrat sitt beteende, självcensurerat sig i frågor eller begränsat sin närvaro på sociala medier av rädsla för hot.

Kortsiktiga effekter

På individnivå innebär utsattheten stor psykologisk belastning – stress, oro och rädsla påverkar politikerns vardag och engagemang. På kort sikt kan detta leda till att förtroendevalda drar sig undan, undviker vissa frågor eller i värsta fall lämnar sina uppdrag.

För partier och organisationer innebär detta extra ansvar och kostnader för säkerhet och stöd till utsatta medlemmar. Det kan också begränsa debatten inom partierna om kontroversiella frågor.

För demokratin är det redan nu ett problem: när en fjärdedel av utsatta politiker överväger att lämna sina uppdrag påverkas representationen, kontinuiteten och medborgarnas möjlighet till inflytande.

Om trenden fortsätter finns flera allvarliga konsekvenser på längre sikt:

• Rekryteringsproblem: Om politiska uppdrag upplevs som riskfyllda riskerar färre att engagera sig – särskilt kvinnor, unga och minoriteter. Detta kan leda till sämre mångfald och representation.
• Förändrad politisk kultur: Rädsla och självcensur kan minska modet att ta ställning i viktiga frågor, vilket försämrar det offentliga samtalet.
• Sämre beslutsprocess: Om beslut fattas med hänsyn till hotbilden snarare än fakta och sakargument undergrävs politikens kvalitet och legitimitet.
• Systemhot mot demokratin: Upprepade hot och trakasserier kan bli ett verktyg för extremgrupper att påverka politiken och tysta förtroendevalda.

Rapporten från Brå är därför inte bara en mätning av hur många som drabbas – den är en varningssignal om att demokratin behöver stärkas och skyddas. Att politiska uppdrag ska kunna genomföras utan rädsla för hot eller trakasserier är grundläggande för ett öppet och fungerande samhälle.