Högre utbildning nära hemmet – en nyckel till hela Sveriges utveckling
Sverige är i praktiken ett glesbefolkat land. De flesta kommuner är små eller medelstora, med långa avstånd till universitet och högskolor. Just därför är satsningar på lärcentrum och lokala campus inte ett komplement i marginalen, utan en avgörande del av hur vi ska klara kompetensförsörjningen, välfärden och den regionala utvecklingen i hela landet.
Runt om i Sverige har kommuner tagit ett aktivt ansvar för att göra högre utbildning tillgänglig där människor faktiskt bor. I Östersund har kommunen utvecklat sitt lärcentrum till ett modernt distanscampus, med studieplatser, teknikstöd och handledning för studenter som läser universitetsutbildningar på distans. Här kan studenter exempelvis läsa kurser inom lärarutbildning, socialt arbete, beteendevetenskap eller offentlig förvaltning, skriva tentor lokalt och samtidigt ha tillgång till en fysisk studiemiljö. Det ökar både genomströmningen och möjligheten att fullfölja studierna.
I Katrineholm har Campus blivit en tydlig samlingspunkt för eftergymnasial utbildning. Genom samarbete med universitet och yrkeshögskolor erbjuds utbildningar inom bland annat vård och omsorg, pedagogik, teknik och administration. För kommunen innebär det bättre möjligheter att rekrytera exempelvis lärare, undersköterskor och handläggare – yrken där bristen är påtaglig och där lokalt utbildade ofta stannar kvar.
Värnamo är ett annat tydligt exempel på hur lokala campus kan knytas till både offentlig sektor och näringsliv. Campus Värnamo erbjuder utbildningar och distanslösningar kopplade till industri, teknik, produktion och välfärd, ofta i nära dialog med det lokala näringslivet. Det gör utbildningarna mer relevanta och stärker sambandet mellan studier och arbete, samtidigt som kommunen får bättre förutsättningar att möta framtidens kompetensbehov.
Ett särskilt intressant och ofta underskattat exempel är Campus Västervik. Här erbjuds inte bara universitets- och yrkeshögskoleutbildningar på plats, utan också forskning genom en lokal forskningsenhet. Studenter kan läsa exempelvis utbildningar inom energi och hållbarhet, industriell utveckling, vård och teknik, samtidigt som forskning bedrivs med tydlig koppling till regionala behov. Det visar att avancerad kunskap, innovation och utveckling inte måste koncentreras till storstäder eller traditionella universitetsorter.
Gemensamt för dessa exempel är att de sänker trösklarna till utbildning. För studenten innebär det möjlighet att bo kvar, behålla sitt sociala sammanhang och kombinera studier med familj eller arbete. För många är detta helt avgörande för om studier alls blir möjliga.
För kommunerna handlar det om något minst lika viktigt: kompetens stannar kvar. Skola, socialtjänst, vård och omsorg, liksom det lokala näringslivet, får lättare att rekrytera när utbildning finns på plats. Det är betydligt större chans att en person som utbildar sig lokalt också väljer att arbeta lokalt.
Lärcentrum och lokala campus gör också livslångt lärande till verklighet. När arbetsmarknaden förändras och kraven på vidareutbildning ökar måste det finnas flexibla lösningar för vuxna mitt i livet. Här spelar den kommunala infrastrukturen för högre utbildning en helt avgörande roll.