”Helvetets portar” öppnas i Gaza – men till vilket pris?

Israels försvarsminister Israel Katz har utlovat att "helvetets portar" nu öppnas över Gaza stad. Uttalandet kommer samtidigt som Israels armé (IDF) uppger att de kontrollerar omkring 40 procent av staden, efter veckor av hårda strider. Målet är tydligt: Hamas ska acceptera Israels villkor för att kriget ska ta slut – frigivning av gisslan och avväpning.

Men medan den militära retoriken skruvas upp växer frågetecknen.

IDF rapporterar framgångar i stadsdelar som Zeitoun och Sheikh Radwan, men civilbefolkningen i Gaza vittnar om massiva bombningar och snabba evakueringar. När ett höghus i centrala Gaza nyligen förstördes fick de boende bara femton minuter på sig att lämna byggnaden. Israel hävdar att huset dolde Hamas-infrastruktur, men priset betalas av civila som förlorar sina hem – och i många fall sina liv.

Samtidigt publicerade Hamas en video där två av de återstående gisslan visas upp. Deras situation är oklar, men bilderna är en tydlig påminnelse om att krigets mänskliga insats inte enbart mäts i territorium och förstörda byggnader.

När försvarsministern talar om att öppna "helvetets portar" ställs en avgörande fråga: för vem är det helvetet tänkt? Hamasledningen som gömmer sig i tunnlarna – eller de hundratusentals civila som nu pressas allt hårdare mellan bomber, blockader och politiska ultimatum?

Israels ledning framhåller att målet är att skydda landets säkerhet och återföra gisslan. Kritiker varnar däremot för att strategin riskerar att skapa en långvarig ruin snarare än en lösning – och att retoriken om "helvetets portar" snarare förskjuter fokus från diplomatiska möjligheter till en allt mer total militär logik.

Den centrala frågan kvarstår: kan ett fredsavtal tvingas fram genom förödelse, eller riskerar Israel att vinna mark men förlora det politiska mål som kriget påstås handla om?