Havskraft + mat: en smart idé — men inte en magisk lösning (…ännu)

09.08.2025

Under de senaste åren har flera initiativ vuxit fram som vill samplacera flytande havs­vind med olika former av akvakultur — från lax- och fiskodling i burar till odling av tång och musslor. I Sverige har projekt som det planerade Mareld (ledd av Freja Offshore/Hexicon med partners) lyfts fram som ett exempel: stora flytande vindparker i Nordsjön där ytorna mellan turbinerna också används för matproduktion. Tanken är win-win — energi och livsmedel på samma havsyta.

Det finns dessutom en växande kunskapsbas och EU-stött forskning om multi-use-konceptet (AquaWind, OffWoff m.fl.) som visar teknisk potential för både låg-trofisk odling (tång, musslor) och mer värdefulla arter nära vindparker. Flera rapporter pekar på stora vinster för lokalt värdeskapande och effektivare användning av begränsade havsarealer.

Kan det täcka Sveriges elektricitetsbehov? — teoretiskt ja, praktiskt tveksamt

I modellberäkningar och projektskisser räknas gigawatt-storlekar på produktion — vissa svenska projekt anger potential i flera terawattimmar per år om utbyggnaden blir omfattande. I teorin är det alltså möjligt att en omfattande satsning på flytande vind i Nordsjön/Bottniska övergången skulle kunna stå för en stor andel av Sveriges framtida elbehov.

Men här kommer realismen: att teoretiskt kunna producera 6–12 TWh/år är ett annat än att praktiskt, ekonomiskt och politiskt realisera det i den tidsskala som krävs för omställningen. Investorer är försiktiga, kostnader för stora flytande system, kablage, anslutning till nätet, samt kostnader för integration med akvakultur höjer kapitalkraven. Flera kommersiella aktörer (inkl. större kraftbolag) granskar affärs­modellerna noggrant innan FID.

Hinder och risker att ta på allvar

  1. Teknik & drift: Samdrift kräver robusta lösningar för förankring, skuggning, foderlogistik, servicefartyg och sjukdomsövervakning i öppet hav. Möjliga konflikter i mooring och drift måste lösas.
  2. Miljö & ekologi: Effekter på lokala ekosystem, spridning av sjukdomar, näringsflöden och interaktion med vilda bestånd måste utredas. Samtidigt visar studier att låg-trofisk odling kan ge positiva ekosystemtjänster om den sköts rätt.
  3. Regelverk & rymd: Tillståndsprocesser, sjöfartsintressen, marin skyddszon-policy och konflikter med fiskare kan fördröja projekten. Europeisk samordning och lokala beslutsvägar behövs.
  4. Ekonomi: Några projekt rapporterar att investerare är tveksamma tills kostnaderna pressas eller statliga stöd/garantier ges. Att kombinera två industrier kan ge synergier — men också komplexitet i ansvar och intäktsdelning.

Slutsats — lovande men kräver tid, regler och modiga investeringar

Idén att kombinera havsbaserad vindkraft med akvakultur är inte en fluga — det är en växande forsknings- och innovationsström med flera pilotprojekt i Norden och EU. Potentialen att bidra stort till Sveriges förnybara elproduktion och samtidigt producera mat är reell. Men att ensamt täcka hela Sveriges elbehov via sådana samlokaliseringar är optimistiskt i kort- till medellång sikt. Verklig påverkan kräver: stora investeringar, tydliga regelverk, strikt miljöuppföljning och seriösa pilot-tillämpningar som bevisar driftsekonomi.