Handelshögskolan växlar upp för försvaret – och visar att akademin tar samhällsansvar på allvarA

16.07.2025

I en tid där hotbilden mot Sverige förändras snabbt, både militärt och civilt, tar Handelshögskolan i Stockholm (SSE) ett stort och strategiskt steg: ett nytt forskningscenter för försvar och resiliens, med fokus på cybersäkerhet, kritisk infrastruktur och robusta leverantörskedjor.

Det är inte bara en symbolisk satsning. Det handlar om ett av de största forskningsinitiativen från Handelshögskolan på många år. Cirka 20 forskare kopplas till centret. Bland samarbetspartnerna märks tunga aktörer som Försvarsmakten, MSB och Saab. Kort sagt: akademin kliver fram för att ta ett konkret ansvar för Sveriges beredskap – och gör det på sitt eget språk: forskning, analys och långsiktighet.

När kriserna blir vardag – måste kompetensen följa med

Sverige är i dag mer sårbart än på länge. Kriget i Ukraina har blottlagt hur snabbt samhällsfunktioner kan störas – inte bara med bomber, utan med cyberattacker, logistikkollapser och desinformation. Lägg till klimatförändringar, geopolitiska spänningar och energikris, och bilden blir tydlig: det moderna försvaret är inte bara militärt. Det är systemiskt.

Här har akademin länge haft en underutnyttjad roll. Det är därför extra viktigt att en institution som SSE, med sina starka internationella nätverk och kompetens inom ekonomi, ledarskap och strategi, nu tar ett steg in i försvars- och säkerhetsfrågorna.

Inte bara teknik – utan styrning och robusthet

Det nya centret ska inte duplicera tekniska lösningar – det handlar inte om att bygga nästa radar eller utveckla en ny krypteringsalgoritm. I stället ska man fokusera på systemisk resiliens:

  • Hur säkrar vi fungerande leverantörskedjor i en kris?
  • Hur bygger man redundans i logistik, kommunikation och samhällsservice?
  • Hur leder man organisationer genom osäkerhet, hot och långvarig påfrestning?

Här är det samhällsvetenskap, ekonomi, organisationsteori och strategi som blir verktygen. Det är ett område där Sverige behöver vässa sig – och där Handelshögskolan kan bidra på riktigt.

Akademins tysta styrka

Den här typen av satsning visar också på något som ofta försvinner i den politiska debatten om högre utbildning: universitetens samhällsvärde bortom examensstatistik och budgetramar.

Det är inte regeringen som beordrat detta initiativ. Det är akademin själv, i samspel med aktörer som ser verkliga behov. Det säger något om universitetens självständighet – men också om deras förmåga att läsa samtiden och agera långsiktigt.

Det borde stämma till eftertanke hos dem som vill reducera akademin till "anställningsbarhet" eller till ett verktyg för snabba marknadseffekter. Säkerhet, robusthet och försvar kräver tänkande – och det tar tid.

Slutord: Ett exempel på vad högre utbildning borde få vara

Att ett center för resiliens och försvar nu etableras vid Handelshögskolan är ett exempel på hur akademin bäst bidrar till samhället:

  • Genom egeninitierad forskning med djup och relevans
  • I samverkan med både stat och näringsliv
  • Med kompetensutveckling som gagnar hela samhället, från beslutsfattare till totalförsvar

Detta är inte en PR-övning. Det är en påminnelse om varför vi måste värna och investera i universitetens frihet och kapacitet – inte bara när de presterar i internationella rankingar, utan när de faktiskt bygger det robusta samhälle vi behöver.