GPS-störningar kopplas till Ryssland och Belarus

Svenska myndigheter bekräftar allvarlig påverkan på ambulanser och samhällsviktig trafik

Sverige har under de senaste dygnen drabbats av omfattande GPS-störningar som påverkat både räddningstjänst, sjukvård och civil trafik. Enligt försvarsminister Pål Jonson (M) bedöms störningarna komma från Ryssland eller Belarus.

– Vi ser en tydlig påverkan på civila system i sydöstra Sverige, och mycket tyder på att signalerna har sitt ursprung i den ryska eller belarusiska militära närvaron i regionen, säger Jonson till SVT.

Ambulanser visades mitt ute i havet

Störningarna har haft direkta effekter i Kalmar län där ambulanser och andra utryckningsfordon fått felaktiga positioner i sina GPS-system – ibland långt ute till havs. Händelsen har väckt oro inom sjukvården eftersom navigationssystemen är avgörande för snabba insatser, särskilt vid hjärtstopp eller trafikolyckor.

Region Kalmar uppger att man har infört manuell positionsverifiering i väntan på att signalerna stabiliseras. Inga patienter har skadats till följd av störningarna, men flera insatser har fördröjts.

Del i bredare hybridpåverkan

Säkerhetsexperter ser händelsen som en del av en bredare rysk hybridstrategi riktad mot länder som stödjer Ukraina. Liknande störningar har tidigare registrerats i Finland, Baltikum och Polen i samband med militära övningar eller ökade spänningar i regionen.

Försvarsmakten följer nu situationen noga. Enligt Jonson sker en teknisk samverkan mellan Post- och telestyrelsen, MSB och Försvarsmakten för att kartlägga signalernas exakta källa.

– Vi tar det här på största allvar. Störningar som påverkar blåljusmyndigheter är inte bara en teknisk incident – de är ett hot mot människors säkerhet, säger försvarsministern.

Bakgrund: GPS-störningar som vapen

GPS-störningar används ofta för att testa motståndares beredskap och skapa förvirring i civila system. De kräver avancerad utrustning och stor sändningseffekt, vilket gör att få aktörer förutom statsstödda militära enheter har kapacitet att orsaka dem.

Analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) menar att händelsen bör ses i ljuset av Rysslands försök att påverka västliga länder utan att passera den militära tröskeln.

Nästa steg

Myndigheterna arbetar nu med att skapa redundanta navigationslösningar för samhällsviktig trafik. Regeringen väntas informera riksdagens försvarsutskott under kommande vecka.

Socialdemokratisk analys: brister i regeringens civila beredskap

Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist har tidigare varnat för att regeringen nedprioriterar totalförsvarets civila del, trots att hotbilden mot Sverige förändrats snabbt. Att blåljusmyndigheter tvingas gå över till manuell positionskontroll visar, menar S, att beredskapen inte är i nivå med riskerna.

I socialdemokratiska kretsar lyfts också frågan om samordningsansvaret inom Regeringskansliet. Kritiker menar att ansvaret är splittrat mellan flera departement – infrastruktur, försvar och justitie – vilket gör att besluten blir långsamma.

"Det räcker inte att säga att vi tar det på allvar. Vi behöver ett civilt försvar som fungerar även när tekniken slås ut – och det kräver politisk vilja och planering", säger en källa inom S till Nyheter & Debatt.

Oppositionen väntas nu kräva en bred genomlysning av teknisk sårbarhet och krisberedskap, med krav på ökade investeringar i alternativa navigationssystem, utbildning av blåljuspersonal och snabbare varningsrutiner vid hybridpåverkan.