USA:s attacker mot Irans kärnanläggningar

USA genomförde preciseringar mot tre iranska kärnanläggningar (Fordow, Natanz, Isfahan) med B‑2‑bombflygplan och Tomahawk‑robotar – enligt Trump ett "spektakulärt militärt framgångsprojekt" som avsåg att oskadliggöra Irans kärnkapacitet .

Iran bekräftar att anläggningarna skadats allvarligt, kallar insatsen "skandalös" och hotar med ett "legitimt självförsvar" och möjliga vedergällningar .

Internationella reaktioner

FN och IAEA: Fördömer insatsen och uppmanar till de‑eskalering. FN:s kärntekniska organ (IAEA) har dock inte hittat några förhöjda strålningsnivåer vid de attackerade objekten .

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer uttrycker stöd för attackerna (för att hindra Iran att skaffa kärnvapen), men betonar samtidigt behovet av diplomati och sammankallar COBRA-krismöte .
EU:s utrikeschef Kaja Kallas efterlyser nedtrappning samtidigt som Tysklands förbundskansler Merz förespråkar diplomatiska vägar 
Saudiarabien, Kina, Ryssland, Qatar m.fl. fördömer attackerna och varnar för en allvarlig regional eskalering .
Irak och Libanon uppmanar till diplomati och varnar för att fortsatta angrepp kan destabiliserar hela regionen 

Från Sverige kommer blandade reaktioner där regeringen sin vana trogen svarar högst pliktskyldigt att man oro och kräver att Iran inte ska tillåtas utveckla kärnvapen. Regeringen kräver de‑eskalering och diplomati och säger att man har nära kontakt med svenska utlandsmyndigheter .
Carl Bildt (tidigare statsminister, M) kallar attackerna för ett "uppenbart brott mot internationell rätt" och betonar risken för regional och global destabilisering. 
Rädslan för bredare krig: Hamas, Houthi-rörelsen och andra iranstödda grupper runtom i Mellanöstern har hotat med vedergällning . Konsekvenser för energi och ekonomi: Oljepriser har reagerat (t.ex. Israeliska börser steg) och FN varnar för störningar i viktiga sjövägar som Hormuzsundet. Enligt de allra senaste uppgifterna ska Iran ha inlett en stängning av just Hormuzsundet.