Fattigdomen fördubblad i Sverige på tre år

Andelen fattiga i Sverige har fördubblats sedan 2021 och är nu nära 7 procent av befolkningen. Omkring 700 000 personer klarar inte av att betala nödvändiga och basala utgifter. Dagens Arena har pratat med småbarnsmamman Johanna, som är en av de drabbade.

Under 2021 var det 3,5 procent av befolkningen som inte hade råd med minst fem av tretton nödvändiga utgifter, som till exempel att betala alla sina räkningar, byta ut utslitna möbler, äta ordentligt minst varannan dag, eller att ha råd med en oväntad utgift på 13 000 kronor. 2024 hade siffran ökat till 6,6 procent, enligt SCB och Eurostat.

– Ibland pratar man om den perfekta stormen. Tyvärr upplever vi en storm som vi inte tidigare trott varit möjlig. Visst har vi haft dippar förr, men inte på detta sätt sedan 90-talskrisen, säger Jonas Rydberg, som är generalsekreterare på Sveriges Stadsmissioner.

700 000 människor

Den typ av fattigdom som växer är den som kallas materiell och social fattigdom. På myndighetsspråk handlar det om en ökning av dem som lider av "en påtvingad brist på nödvändiga och önskvärda varor, tjänster och sociala aktiviteter", och det i en sådan grad att de inte kan leva ett bra liv.

– Det är ingen liten grupp. Det handlar om över 700 000 människor. Det har varit en väldigt dramatisk ökning sedan 2021. Det är oerhört förvånade att det inte pratas mer om detta i medierna och inom politiken, säger Jonas Rydberg.

Carina Mood, professor på institutet för social forskning vid Stockholms universitet, forskar om fattigdom. Även hon och hennes kolleger har identifierat ökningen av fattiga i Sverige, enligt detta mått.

– Det är en tydlig ökning mellan 2021 och 2024, uppger hon i en intervju Dagens Arena som kan läsas här.

Låg sjukpenning

En av dem som tillhör den växande gruppen är småbarnsmamman Johanna, 34 år. Hennes inkomst räcker inte för att betala för de flesta av de 13 utgifter måttet utgår ifrån.

– Utan välgörenhet hade jag inte klarat mig. Värst för mig är att jag har satt ett barn till världen under andra ekonomiska omständigheter. Jag känner mig som en dålig mamma som inte ens har råd med det mesta grundläggande som till exempel säsongsanpassade kläder, säger hon.

Dagens Arena får kontakt med henne via en av de snabbt växande Facebook-grupper där människor med lite pengar hjälper varandra att få tips om välgörenhetsfonder. Hon vill, likt de flesta i dessa grupper vara anonym – detta av hänsyn till hennes barn och att det kan bli svårare att få jobb i framtiden.

– Pengarna tar slut ungefär en och en halv vecka innan nästa utbetalning kommer, och vad jag då gör är att jag ansöker från välgörenhetsfonder, speciellt en där man kan ansöka fyra gånger om året. Jag lånar också en del pengar av de jag känner.