EU i uppror efter USA–Ryssland-plan — småstater kräver plats vid förhandlingsbordet

Den läckta 28-punkters fredsplan som uppges ha tagits fram av amerikanska och ryska förhandlare har utlöst kraftiga reaktioner inom EU. Europeiska ledare beskriver processen som otransparent och uttrycker oro över att Europa – och framför allt Ukraina – ställts vid sidan av i samtalen. Missnöjet är starkast bland de mindre medlemsstaterna i öst, men även EU:s högsta institutioner markerar tydligt att någon hållbar fred inte kan byggas utan europeiskt inflytande.

Europeiska rådets ordförande António Costa sade i Genève att EU "inte fått någon officiell information om några planer" och att varje seriöst fredsförslag måste inkludera europeiska säkerhetsgarantier. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade samtidigt att hon omedelbart kommer att kontakta Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att koordinera EU:s respons.

Baltiska länderna: "Ukraina får inte pressas till eftergifter"

De mest högljudda invändningarna kommer från Litauen, Lettland och Estland. Litauens regering varnar för att delar av den läckta planen – särskilt uppgifter om möjliga begränsningar av Ukrainas framtida försvarsförmåga – riskerar att institutionaliseras till Ukrainas nackdel. Enligt litauiska tjänstemän kan man inte acceptera "fredsförslag som bygger på Ukrainas försvagning snarare än på ryska eftergifter".

Estland och Lettland framför liknande kritik. Flera ledande estniska säkerhetsexperter menar att planen, i sin nuvarande form, kan normalisera ryska landvinster och bidra till att cementera en farlig ordning där gränser kan förändras genom våld. Estland har också på nytt lyft frågan om att använda frysta ryska tillgångar som finansiering för Ukrainas återuppbyggnad och avfärdar idén att sådana tillgångar skulle kunna användas som en del av en förhandlingsuppgörelse med Moskva.

Tjeckien och Polen: "Freden får inte belöna angriparen"

Även Tjeckien och Polen uttrycker skarp skepsis. Tjeckiens president Petr Pavel betonar att varje uppgörelse som riskerar att ge Ryssland politiska eller territoriella vinster vore "oacceptabel och farlig för hela Europa". Han understryker att Ukraina måste ha full insyn och ett avgörande inflytande i processen, och att freden inte får utformas "över offrens huvuden".

Polska företrädare varnar samtidigt för att Europa inte får reduceras till en passiv observatör i en fråga som direkt rör kontinentens säkerhet. Polen kräver att EU får en formell plats vid förhandlingsbordet och att eventuella säkerhetsgarantier för Ukraina utformas så att landet inte lämnas sårbart efter en uppgörelse.

EU:s linje hårdnar: Ukraina ska med – och Ryssland måste ge något tillbaka

Den samlade europeiska linjen blir allt tydligare:

• Ukraina måste vara en fullvärdig part i alla förhandlingar.
• Inga territoriella eftergifter får pressas fram av stormakter.
• Säkerhetsgarantier måste vara trovärdiga, långsiktiga och utvecklade tillsammans med europeiska partner.

Flera EU-diplomater påpekar att planens nuvarande skrivningar om neutralitet och restriktioner på militär kapacitet riskerar att "frysa" konflikten i en form som gynnar Ryssland. I Bryssel är en vanlig tolkning att planen inte är färdig – och att USA pressar på för att nå ett snabbt resultat innan politiska tidsgränser i Washington.

Senaste reaktionerna (under natten och tidigt i morse)

1. Europeiska ledare: Planen är en utgångspunkt, inte färdig

• Flera EU-ledare säger i ett gemensamt uttalande att 28-punktsplanen "är en grund som kräver mer arbete", och att den nuvarande versionen inte är slutgiltig.

• De understryker att "gränser inte får ändras med våld" – en princip som många i Europa ser som avgörande för ett rättvist fredsavtal.

• De uttrycker oro över förslaget att begränsa Ukrainas militära kapacitet, vilket skulle kunna göra landet sårbart för framtida attacker.

• De menar att alla delar av planen som berör EU eller NATO måste ha godkännande från dessa organisationers medlemsstater.

2. Kaja Kallas (EU:s utrikespolitiska chef)

• Kallas upprepar att "inga fredsplaner kan fungera om Europa och Ukraina inte är överens".

• Hon varnar för att eftergifter från Ukraina kan ses som ett "farligt signalvärde" – att geografiska gränser kan ändras med våld är enligt henne en risk för Europas säkerhet.

• Kallas säger också att hon inte känner till något europeiskt deltagande i utarbetandet av planen.

3. Kritik om bristande konsultation

• EU-diplomater och medlemsstater påpekar att de inte har informerats ordentligt om planens detaljer.

• Den nederländske utrikesministern (och flera andra) bekräftar att de inte varit involverade och menar att Ukrainas medverkan är helt avgörande: "Without the buy-in of Ukraine, you won't get the support of the Europeans."

• Franska och danska ledare kräver ett omedelbart och ovillkorat eldupphör som grund för vidare dialog.

4. Ukraina planerar konsultationer

• Ukraina meddelar att officiella samtal kommer att hållas "under de kommande dagarna" med USA och europeiska parter för att "justera visionen" för vad ett fredsavtal ska ha för innehåll.

• Enligt ukrainskt dekret kommer en förhandlingsdelegation att ledas av Andriy Yermak, som är en nära rådgivare till Zelenskyj.  

Källor till artikeln 

• Reuters – europeiska ledare: fredsplanen behöver omarbetas och kritiken mot förslag om att begränsa Ukrainas försvar.
• The Guardian – EU-reaktioner, Kaja Kallas uttalanden och analys av europeiska farhågor kring territoriella eftergifter.
• Euronews – rapportering om EU-länders krav på att involveras, missnöje med bristande konsultation och påpekanden om att planen endast är en utgångspunkt.
• Financial Times – bedömningar från europeiska diplomater om att planen kräver betydande ändringar.
• CBS News – västerländska ledares reaktioner på planens förslag om militär begränsning för Ukraina.
• Al Jazeera – uppgifter om Ukrainas planerade konsultationer, delegationens sammansättning och bakgrunden till USA:s tidsramar.
• Baltic Times / LRT – baltiska ledares invändningar och krav på att Ukraina inte ska pressas till eftergifter.
• ERR (Estland) – estniska säkerhetsexperters kritik av planens risker och diskussionen om frysta ryska tillgångar.