Eftersatt i decennier", säger infrastrukturministern. Men vem bär ansvaret – egentligen?
När Kristdemokraternas Andreas Carlson nu slår fast att järnvägsunderhållet varit eftersatt i årtionden, är det en självkritik – men också en bekväm dimridå. För under 14 av de senaste 20 åren har Sveriges budgetpolitik formats av borgerliga eller marknadsliberala partier.
Så vem är det som underlåtit att investera i det gemensamma – gång på gång?
Vi börjar med en snabb översikt över de senaste drygt 15 åren, som är den period då mycket av det eftersatta järnvägsunderhållet eskalerat.
2006–2014: Alliansregeringens åtta år
Regering: Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet/Liberalerna, Kristdemokraterna.
Budgetar: Alliansens egna, samordnade.
Infrastruktur: Fokus låg på avreglering, bolagisering (Trafikverket bildas 2010), konkurrensutsättning och en pressad underhållsbudget. Inga stora ökningar av järnvägsanslagen under den tidiga delen av perioden.
2014–2018: S–MP-regering, men med M+KD+SD-budget 2019
Regering: Socialdemokraterna och Miljöpartiet, i minoritet.
Budgetar: S och MP lade fram sina egna budgetar 2014–2018, men med viss anpassning till Alliansens rambeslut.
Hösten 2018 röstades dock M+KD-budgeten igenom med stöd av SD – och blev därmed styrande för 2019 års politik.
2019–2021: Januariavtalet
Regering: S och MP, med stöd av C och L (ej del av regeringen).
Budgetar: Utformade av S/MP men med liberal-borgerliga inslag enligt Januariavtalet.
Många reformer styrdes i praktiken av Centerpartiets och Liberalernas krav, däribland stora delar av närings-, landsbygds- och infrastrukturpolitiken.
2022: Övergångsbudget från S
En övergångsbudget (mycket restriktiv, utan nya satsningar) lades av den avgående S-regeringen i valrörelsen.
Denna gällde för 2023 års början, men reviderades snabbt av nästa regering.
2022–2025: Tidöregeringens budgetar
Regering: M, KD, L, med SD som stödparti (utanför regeringen).
Budgetar: Helt formulerade av M, KD, L och SD gemensamt.
Har prioriterat sänkt skatt och militär upprustning snarare än järnvägsunderhåll. Kritik har kommit från både fack och opposition om att underhållsbudgeten återigen halkat efter.
Så hur många år har de borgerliga styrt budgeten?
Om vi räknar från 2006 till 2025 (20 år), blir utfallet ungefär:
År Budgetstyrande partier
2006–2014 Alliansen (8 år)
2015–2018 S/MP (4 år, minoritet)
2019 M+KD+SD (1 år)
2020–2021 S/MP + C+L (2 år, januariavtalet)
2022 Övergångsbudget S (1 år)
2023–2025 M+KD+L+SD (3 år)
Totalt borgerligt eller marknadsliberalt styrd budget: minst 14 av 20 år.
Av dessa är 11 år med direkt borgerlig budget (Allians + Tidöregering + M/KD-budgeten 2019).
Januariavtalet (2 år) styrdes visserligen formellt av S/MP, men med ett tydligt borgerligt inflytande över infrastrukturen.
Slutsats
När infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) säger att järnvägsunderhållet varit eftersatt i decennier har han rätt – men det politiska ansvaret är inte bara ett svepande "alla". Under majoriteten av de senaste 20 åren har det varit borgerliga eller marknadsliberala prioriteringar som styrt budgetpolitiken.
Med andra ord:
Man kan inte prata om eftersatt underhåll utan att tala om den politiska viljan – och oviljan – att investera i det gemensamma. Och den har i stor utsträckning formats av de borgerliga partierna.