Efter valet – nu börjar det politiska arbetet
Valdagen är över. Rösterna i riksdagsvalet är räknade och mandatfördelningen är fastställd. Men den politiska processen har egentligen bara bytt skepnad.
Den 13 september gick svenska folket till val. Nu ska valresultatet omsättas i praktisk politik – och det är långt ifrån självklart hur det ska gå till.
Socialdemokraterna blev största parti med 99 mandat. Tillsammans har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet 176 mandat i den nya riksdagen, medan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har 173. Det är alltså en mycket liten skillnad mellan de båda sidorna.
Men mandatmatematiken är bara en del av historien.
Nu kommer den svåra delen
Magdalena Andersson fick den 18 september talmannens uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering. Samtidigt leder Ulf Kristersson fortfarande en övergångsregering. Den kan hantera löpande och brådskande ärenden, men den politiska riktningen för den kommande mandatperioden är ännu inte avgjord.
Det är här valresultatet ska omsättas i något betydligt mer konkret än staplar och mandatfördelningar.
Vilka partier kan samarbeta? Vilka krav kommer att ställas? Vilka frågor går att komma överens om – och vilka blir för svåra?
Det är sådant som kommer att avgöra hur den kommande mandatperioden faktiskt kommer att se ut.
En ny riksdag samlas
På måndag, den 28 september, samlas den nyvalda riksdagen. Då sker upprop av ledamöterna och riksdagen väljer talman och tre vice talmän. Dagen efter, den 29 september, öppnas riksmötet 2026/27.
Den nya riksdagen börjar alltså sitt arbete samtidigt som regeringsfrågan fortfarande är olöst.
Det gör de närmaste dagarna särskilt intressanta. Det handlar inte längre om vem som lyckades bäst i valrörelsen eller vilket parti som vann den senaste debatten. Nu handlar det om hur det parlamentariska resultatet ska fungera i praktiken.
Och det är en ganska viktig skillnad.
Från vallöften till verklighet
Under valrörelsen var det relativt enkelt att presentera löften. Efter valet kommer den svårare delen: att prioritera, finansiera och genomföra dem.
Det gäller frågor som välfärden, skolan, sjukvården, klimatet, arbetsmarknaden, ekonomin och Sveriges säkerhet. Men också frågor som kanske inte fick lika stor plats i valdebatten men som kommer att påverka människors vardag under mandatperioden.
Det är också nu som oppositionens roll blir tydligare. Ett parti kan vara stort utan att ensamt kunna styra. Ett mindre parti kan få stort inflytande om dess mandat behövs för att skapa majoriteter.
Det svenska parlamentariska systemet bygger dessutom på att en statsminister inte behöver få en majoritet av rösterna bakom sig. Det räcker att inte en majoritet av riksdagens ledamöter röstar nej. Talmannens uppgift blir därför central när den nya regeringen ska formas.
Valkoll är slut – men bevakningen fortsätter