Drönarhärva stänger Kastrup — även Oslo påverkades, Zelenskyj pekar ut Ryssland

Ett spektakulärt drönaravbrott slog till mot nordiska flygplatser på måndagskvällen. Kastrup i Köpenhamn tvingades stänga för all flygtrafik efter att polisen uppgett att två–tre stora, okända drönare observerats i luftrummet, och timmar senare rapporterades liknande observationer över Oslo/Gardermoen som ledde till begränsningar och omdirigeringar av flyg. Händelserna skapade omfattande förseningar och flera flyg fick dirigeras om.

Händelseförloppet — kort tidlinje

• Ca 20:26 (lokal tid) rapporterades drönare över Kastrup och flygplatsen stängdes för avgångar och ankomster. Polisen inledde en stor insats på marken. Flygplatsen återöppnade först tidigt på tisdagsmorgonen, efter nästan fyra timmars avbrott.
• Några timmar senare gjordes minst en drönarobservation vid Oslo/Gardermoen. Trafiken begränsades och flera avgångar påverkades; delar av verksamheten stängdes temporärt. Nationella säkerhetsmyndigheter underrättades och polis/transportmyndigheter samarbetar i utredningen.

Vem ligger bakom?

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttalade sig snabbt på sociala medier och pekade i sina formuleringar ut Ryssland som ansvarigt för incidenten och uppmanade NATO-allierade till kraftfullt svar. I sitt uttalande presenterades inga offentliga tekniska bevis i nuläget.

Danska myndigheter är mer försiktiga i sina bedömningar: polisen har sagt att man ännu inte har bevis för vem som styrt drönarna och att ursprung och spårning fortfarande utreds. Biträdande polischef Jakob Hansen har uttalat att man "inte vet vem som låg bakom drönarna". Danska och norska myndigheter uppges nu samarbeta för att kartlägga kopplingar mellan incidenterna.

Skador och konsekvenser

Flygningarna vid Kastrup avbröts i flera timmar; dussintals flyg omdirigerades eller försenades, vilket orsakade ett mycket stort praktiskt problem för resenärer. I Oslo rapporterades att ett antal flyg påverkades och att flygplatsoperatören och polisen snabbt höjde beredskapen. Några källor rapporterar även om gripanden i samband med andra drönarhändelser samma natt, men sambanden är oklara och utreds vidare.

Händelsen kommer i ett läge av skärpt oro för drönarintrång i europeiskt luftrum. Under de senaste veckorna har flera länder — däribland Polen och Estland — rapporterat ryska luft- och drönarincidenter nära eller inom NATO-medlems luftrum, och NATO har ökat samordningen för gräns- och luftrumsövervakning. Experter varnar att billigare, svårupptäckta drönarplattformar kan utnyttjas för att provokativt testa reaktioner och skala upp påfrestningar i alliansens gränsområden.

Vad händer nu?

Utredningen pågår: polis och säkerhetstjänster i Danmark och Norge utreder tekniska spår, radardata, videoupptagningar och möjliga startpunkter. Samtidigt efterlyser flera politiska ledare och säkerhetsexperter ett tydligare europeiskt och NATO-samordnat svar för att kunna skjuta ner eller avleda drönare som hotar civila flygplatser och annan kritisk infrastruktur.