Den ene frikändes i Tingsrätten men fälldes i Hovrätten medan den andre friades i Tngsrätten

Bägge kan sägas ha varit försumliga men statens egendom - det vill säga pengar respektive hemliga handlingar. Begår man skattebrott ska man naturligtvis dömas men om man slarvar bort hemliga handlingar och är kompis med Statsministern så är det inte lika självklart! Kanske lyckas jag reda ut det - kanske inte!

1) Håkan Nesser

Fakta / process (kort):

• Stockholms tingsrätt frikände makarna Nesser (mål B 4978-22) i maj 2023; tingsrätten fann att åklagaren inte bevisat uppsåt — att de medvetet lämnat oriktiga uppgifter — och att de förlitat sig på rådgivare.
• Åklagaren överklagade; Svea hovrätt prövade och i juni 2024 dömde hovrätten paret (hovrättsmål B7845-23) för tre fall av grovt skattebrott och bestämde 1,5 års fängelse för vardera. Högsta domstolen nekade senare prövningstillstånd, varför hovrättens dom står fast.

Tingsrättens huvudsakliga rättsutlåtande (vad står i pressmeddelandet):

• Tingsrätten konstaterade att mycket i sak var ostridigt men lade avgörande vikt vid att åklagaren inte lyckats bevisa uppsåt. Försvarets linje att makarna förlitat sig på en affärsrådgivare (extern skatte-/revisionshjälp) ledde till frikännande. (Se Stockholms tingsrätts pressmeddelande.)

Hovrättens huvudlinje (sammanfattning av hovrättens bedömning enligt rapportering/analys):

• Hovrätten bedömde däremot att makarna åtminstone handlat med ett slags likgiltighetsuppsåt — det vill säga att de insett eller borde ha insett att det fanns en betydande risk för fel och varit likgiltiga inför denna risk — och därigenom uppfyllde uppsåtsrekvisitet för grovt skattebrott. Hovrätten ansåg också att delar av utredningen pekade på att makarna gett tydliga instruktioner att avveckla bolag på ett visst sätt och att detta gjorde beskattningsfrågorna förutsebara för dem.

Särskilt rättsligt fokus i hovrättens analys (utifrån juridisk rapportering):

• En central teknisk fråga var beskattningstidpunkten vid likvidation av bolag (när utdelning/avyttring ska anses ha inträffat skattemässigt). Dagens Juridik och advokatröster menar att hovrätten lagt vikt vid hur instruktioner till konsulten tolkats och vid vad som faktiskt visade att beslut om likvidation fattats — och därigenom att skatteplikten inträffat tidigare än vad försvaret gjorde gällande. Det ledde till att hovrätten bedömde att den skattemässiga positionen och risken för fel var sådan att uppsåt/likgiltighet kunde anses föreligga.

Konsekvens: hovrättens uppsåtsbedömning (likgiltighetsuppsåt) är det som skiljer — tingsrätten sa "ingen uppsåtsbevisning", hovrätten tyckte bevisningen räckte. Högsta domstolen valde att inte ta upp fallet.

2) Henrik Landerholm — tingsrättens dom och motivering

Fakta (kort):

• Landerholm åtalades för vårdslöshet med hemlig uppgift efter att i mars 2023 ha lämnat kvar sekretessbelagda dokument i ett värdeskåp på kursgården Gällöfsta; dokumenten hittades av städpersonal och bedömdes innehålla uppgifter som kunde skada Sveriges säkerhet (rapporter om Nato-förhandlingar mm.). Åtal väcktes och ärendet prövades i Attunda tingsrätt.

Tingsrättens rättsutlåtande (enkelt uttryckt):

• Attunda tingsrätt slog fast att dokumenten var av hemlig natur och att uppgifter hade blivit röjda i den bemärkelsen att de kommit i omständigheter där obehöriga kunnat få kännedom — men domstolen fann att Landerholm varit oaktsam men inte grovt oaktsam, vilket krävs för fällande dom för vårdslöshet med hemlig uppgift. Rätten betonade att det inte rört sig om ett medvetet risktagande eller andra försvårande omständigheter. Därför friades han (enhälligt beslut).

Rättsligt ramverk för brottet (kort):

• Bestämmelser om vårdslöshet med hemlig uppgift finns i lagrummen som reglerar skydd för hemliga uppgifter — för att fällas krävs normalt grov oaktsamhet eller högre grad av ansvar (se lagtext och rättspraxis). (Se lagtexter/kommentarer på riksdagens/lagen.nu.)

Konsekvens: tingsrätten menade alltså att även om Landerholm slarvat och brustit i sitt ansvar, nådde agerandet inte upp till den höga gräns för grov oaktsamhet som lagen kräver för straff. Åklagaren har signalerat att domen sannolikt kommer att överklagas.

3) Varför olika utgång — sakliga och rättsliga förklaringar (punktvis och konkret)

1. Olika brottslag med olika skuldrekvisit.
   
• Nesser dömdes för grovt skattebrott — sådana brott kräver (vanligtvis) uppsåt; hovrätten fann att uppsåtskravet var uppfyllt (likgiltighetsuppsåt).
• Landerholm stod åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift, där lagen kräver grovt oaktsamhet för fällande dom; tingsrätten fann bara vanlig oaktsamhet.
2. Graden och arten av slarvet / förutsebarheten var olika.
   
• I Nesser-ärendet bedömde hovrätten att transaktionernas karaktär, de upprepade åtgärderna och beslutsskedet kring likvidation gav en sådan förutsebarhet att den tilltalade borde ha upptäckt/förhindrat skattefel (därmed likgiltighetsuppsåt).
• I Landerholm-ärendet var det en (enstaka) kvarglömd mapp i ett skåp; rätten bedömde att det var oaktsamt men inte ett medvetet risktagande eller så försvårande omständigheter att det blir grov oaktsamhet.
3. Bevisbild och sannolikhetsbedömning.
   
• Hovrättens bevisvärdering kan skilja sig från tingsrättens — i Nesser-målet överklagade åklagaren och hovrätten gjorde en annan sammantagen bedömning av bevisningen. I Landerholm-fallet gjorde tingsrätten en samlad bedömning och fann inte att beviskravet för grov oaktsamhet uppfylldes (åklagaren kan överklaga).
4. Rättsliga nyanser: uppsåtstyper och likgiltighetsuppsåt.
   
• Svensk rätt erkänner olika uppsåtsformer — direkt uppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Hovrätten använde (enligt rapporteringen) begreppet likgiltighetsuppsåt i Nesser-målet — vilket är en rättslig nivå som ligger närmare uppsåt än vanlig oaktsamhet. Det gör att två fall som båda innehåller "slarv" kan ge vitt skilda resultat beroende på om domstolen bedömer att den tilltalade var likgiltig inför risken.
5. Processuella skillnader (överklagande, annan instans).
   
• Nesser-frågan gick upp i hovrätt (åklagarens överklagande) och hovrätten ändrade tingsrättens slutsats; Landerholm är i tingsrättsinstans (med stor sannolikhet överklagande till hovrätt följer). Olika instanser kan väga bevis olika tungt.

4) Vanliga frågor  

• Utifrån de offentliggjorda motiveringarna går det rättsligt att förklara skillnaden: olika lagrum + olika skuldkrav + olika bevisbilder och förutsebarhet. De källor jag läst beskriver just detta (se ovan).
• Det är det förståeligt att allmänheten reagerar starkt när ett högprofilerat fall med nationell säkerhet ger ett friande, medan ett annat (skattemål) leder till fängelse — men rättsstaten bygger på att domstolarna tillämpar olika rättsregler och jämför inte fallen mekaniskt. (Jag hittar inga öppet publicerade belägg för otillbörlig påverkan i något av fallen.)

5) Källor (de mest laddade / viktiga jag använt)

1. Stockholms tingsrätts pressmeddelande om friande dom i det så kallade "Paradisläckan"-målet (Nesser): mål B 4978-22.
2. SVT – nyhetsrapportering om hovrättens fällande dom mot Håkan Nesser (18 mån fängelse).
3. Dagens Juridiks genomgång/analys av hovrättens bedömningar (fokus på uppsåtsprövningen och beskattningstidpunkt).
4. Attunda tingsrätts (refererad) pressmeddelande / mediarapportering om frikännande i Landerholm-målet (t.ex. SVT / Altinget / Dagens Juridik).
5. Lagtexter och rättsprinciper (lagen.nu / riksdagen) om uppsåt/oaktsamhet och bestämmelser kring vårdslöshet med hemlig uppgift.