Därför ska Socialdemokraterna hålla KD-dörren på glänt — men inte kliva in
Kristdemokraternas öppnade dörr mot Socialdemokraterna har väckt uppmärksamhet.
Men bakom gesten ligger inte styrka, utan oro. KD befinner sig i ett högerblock där Moderaterna dominerar och Sverigedemokraterna dikterar allt större delar av dagordningen.
Att plötsligt vilja samtala över blockgränsen är därför mindre sensation än det kan låta:
det är snarare ett nödrop.
För Socialdemokraterna väcker detta en fråga:
Finns det något att vinna på att svara?
Det korta svaret är ja — men bara i begränsad omfattning
KD behöver S – inte tvärtom
Det är viktigt att repetera vad som faktiskt har hänt:
KD har inte erbjudit Socialdemokraterna politik.
De har erbjudit möjligheten att samtala.
Det är ett taktiskt drag från ett parti som ser riskerna med att vara fastlåst i ett block där SD:s inflytande växer.
Genom att antyda att man kan tänka sig något annat signalerar KD flexibilitet — men denna flexibilitet är ensidigt.
Det är KD som söker en alternativ väg, inte S.
Socialdemokraterna har därför ingen som helst anledning att skynda.
S har allt att vinna på att visa sig samtalsvilligt
Det vore ett misstag att kategoriskt avvisa KD:s invit.
Inte för att Socialdemokraterna behöver Kristdemokraterna, utan för att en öppen hand kostar ingenting men kan ge mycket.
Ett sådant förhållningssätt kan ge tre strategiska fördelar:
- Det splittrar högerblocket
Endast möjligheten att KD lyfter blicken från sitt block skapar nervositet inom M–KD–SD.
Det är sunt att förstärka sprickor där de finns. - Det stärker S som statsbärande parti
Socialdemokraterna kan visa sig som det ansvarstagande alternativet som kan tala med alla demokratiska partier.
Det är en styrkeposition. - Det erbjuder borgerliga väljare en väg bort från SD
Den breda mitten i svensk politik behöver en icke-extrem magnet.
Här finns ett långsiktigt värde.
Men: S får aldrig betala ett högt pris
Den avgörande frågan är inte om S ska prata — utan på vilka villkor.
Och här måste gränserna vara stenhårda.
1. Ingen förskjutning av välfärden mot marknadsmodeller
KD är ett borgerligt parti som fortsatt vill se stark privata inslag i vård och skola.
Socialdemokratin kan inte gå med på ytterligare marknadslogik i välfärden i utbyte mot samarbeten.
Det är en röd linje.
2. Inga inskränkningar i rättigheter
HBTQ-rättigheter, kvinnors rätt till sin egen kropp och grundläggande fri- och rättigheter är inte förhandlingsbara.
Punkt.
3. Respektera befintliga samarbeten
S behöver fortsatt kunna lita på V och MP och bygga politiska lösningar där.
Ett för hårt närmande åt höger riskerar att skapa onödig spänning.
Verkliga samarbetsytor finns — men är begränsade
Det vore ohederligt att påstå att S och KD är dömda att vara motpoler.
Det finns områden där partierna faktiskt kan mötas:
- Vård och äldreomsorg
- Sociala insatser
- Bättre förutsättningar i välfärden
Men skillnaderna på området är samtidigt betydande.
För S måste kärnan vara offentlig styrning, jämlikhet och helhetssyn — inte vinstintressen.
Öppen dörr — men stå kvar på tröskeln
Det klokaste Socialdemokraterna kan göra är att:
- Bekräfta att man gärna samtalar
- Tydliggöra att dörren inte innebär regeringsförhandlingar
- Definiera tydliga politiska villkor
På så sätt får S alla fördelar av öppenheten utan att ge bort något i utbyte.
KD tvingas då visa vad de faktiskt vill — inte bara vad de invänder mot.
Och skulle högern fortsätta att spricka?
Då står Socialdemokraterna redan i mitten, redo att nyktra till statsledning där andra valt konflikt och splittring.
Slutsats
KD:s invit ska tas emot med ett leende — och med is i magen.
Socialdemokraterna bör hålla dörren på glänt för samtal men inte ta ett steg in förrän KD visar verklig vilja till sakpolitiska överenskommelser som stärker välfärden och står upp för grundläggande fri- och rättigheter.
En klok strategi är att låta dörren vara öppen —
så länge S står tryggt kvar på sin egen sida av tröskeln