COP30 i Belém: Kraftmätningar, konflikter och nya löften i klimatpolitikens kärna

COP30 i Belém har blivit ett drama på flera nivåer. När världens ledare samlas i Amazonas – en plats som i sig symboliserar både planetens sårbarhet och dess möjligheter – utspelar sig en rad kraftfulla konflikter, symbolhandlingar och försök till nytänkande. Årets klimatmöte har hittills bjudit på både hoppfulla initiativ och kraftiga motsättningar.

Indigena protester: "Vi kan inte äta pengar"

En av de mest uppseendeväckande händelserna är att grupper av ursprungsbefolkningar stormat in på mötesområdet. Deras budskap är glasklart: beslut om Amazonas kan inte fattas över deras huvuden. De protesterar mot exploatering av skog och mark – från gruvdrift och oljeborrning till illegal avverkning – och kräver ett reellt inflytande över de klimatstrategier som direkt påverkar deras livsmiljöer.

Deras ord bär särskild tyngd i ett COP som byggt sin identitet runt just Amazonas. Protesterna gör det omöjligt att ignorera att klimatpolitiken inte bara handlar om koldioxid, utan om makt, rättvisa och överlevnad.

Guterres: Misslyckandet med 1,5-gradersmålet är "moraliskt"

FN:s generalsekreterare António Guterres har levererat en av mötets mest skarpa varningar: världen är på väg att svika 1,5-gradersmålet – och det är inte bara ett politiskt misslyckande, utan ett moraliskt.

Finansiering ligger åter i centrum. Utvecklingsländerna kräver att löften om klimatstöd äntligen infrias, inte minst det som tidigare fastställts som en väg mot 1,3 biljoner US-dollar per år i offentlig och privat klimatfinansiering fram till 2035. För många länder i Syd handlar det om möjligheten att överhuvudtaget delta i klimatomställningen.

USA:s frånvaro och kritik skapar vakuum

USA:s regering lyser med sin frånvaro på toppnivå, och energiministerns utfall mot konferensen – som han kallat "missriktad och oärlig" – har väckt irritation. Det minskar handlingsutrymmet för breda överenskommelser. När en av världens största utsläppare markerar avstånd skapas ett politiskt vakuum som andra aktörer försöker fylla.

Brasilien under press: vägbyggen och frågetecken om värdskapet

Samtidigt riktas kritik mot värdlandet Brasilien för skogsavverkning inför konferensen, bland annat för att bygga en fyrfilig motorväg. Det uppfattas av många som ett paradexempel på klimatpolitiskt hyckleri: tala om att skydda Amazonas – men schakta bort den för logistik.

Ambitiösa satsningar: AI, lokalt ledarskap och jobbskapande

Men COP30 handlar inte enbart om konflikter. En rad nya initiativ har lanserats för att accelerera klimatarbetet:

• Green Digital Action Hub – ett globalt nav för digitala klimatlösningar.
• AI Climate Institute – ett center som ska ge utvecklingsländer tillgång till avancerade AI-verktyg för klimatanpassning.
• Öppen jordbruks-LLM – ska hjälpa 100 miljoner småbrukare att anpassa sig till klimatförändringar.
• "No Organic Waste"-planen – metanstrategi som ska minska utsläpp från organiskt avfall med 30 %.
• Global jobs- och kompetenssatsning – som uppskattas kunna skapa över 650 miljoner jobb under det kommande decenniet.

Tillsammans försöker dessa program gestalta COP30 som en "implementeringens COP" – där ord ska följas av handling.

Slutsats: Ett möte fullt av laddning – men också av möjligheter

COP30 är på många sätt en stridszon: mellan nord och syd, mellan utveckling och bevarande, mellan löften och verklighet. Men det är också en plats där nya visioner testas och där lokala perspektiv äntligen tvingar sig in i rampljuset. Om dessa initiativ blir mer än pressmeddelanden återstår att se – men både konflikterna och ambitionerna visar att klimatpolitiken nu rör sig in i en mer komplex och mer avgörande fas.