Kraftig nedgång i asylansökningar – utmanar tidöpartiernas argument

Asylansökningarna till EU minskade markant under årets första sex månader. Enligt statistik från EU:s asylmyndighet EUAA registrerades omkring 399 000 ansökningar, en nedgång med 23 procent jämfört med samma period i fjol.

Syriens fall förändrar läget

Den största förändringen gäller syriska medborgare. Endast cirka 25 000 syrier sökte asyl i EU+ (EU samt Norge och Schweiz) under det första halvåret 2025 – en minskning med 66 procent. Nedgången kopplas inte till EU:s migrationspolitik, utan till de dramatiska händelserna i hemlandet: diktatorn Bashar al-Assad störtades i december 2024, vilket lett till att många syrier valt att återvända.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har omkring 850 000 syrier återvänt det senaste året, och ännu fler har flyttat inom landet.

Sverige följer utvecklingen

I Sverige har Migrationsverket pausat handläggningen av syriska asylärenden på grund av det förändrade säkerhetsläget. Pausen gäller åtminstone fram till mars 2025. Även här syns en tydlig nedgång i antalet nya asylansökningar, i linje med EU-trenden.

Politiska konsekvenser

För tidöpartierna, som drivit en linje för fortsatt kraftig åtstramning av invandringen, innebär utvecklingen en utmaning. Argumentet om höga asylvolymer som hot mot välfärden och integrationen försvagas när statistiken pekar på det motsatta.

Samtidigt kvarstår frågan om hur EU och Sverige ska förhålla sig till framtida flyktingströmmar från andra konflikthärdar, även om trycket just nu har minskat kraftigt.

Ett nytt läge

Att asyltrycket faller beror i första hand på förändringar i ursprungsländerna, inte på skärpta regler inom EU. Det innebär att politiken nu riskerar att baseras på en verklighetsbeskrivning som inte längre stämmer.