Är Liberalerna fortfarande liberala — eller jagar de bara väljare?
En kritisk granskning av partiets senaste skolutspel
I en tid då skolan skriker efter mer resurser, fler behöriga lärare och långsiktiga reformer väljer Liberalerna att lägga kraft på symbolfrågor: skoluniform, "botgöring" i form av att elever ska skura bort klotter, och ett dramatiskt utspel om att förbjuda vinster i skolor. Det är inte bara politiskt spektakel — det är också en oroande förskjutning i vad som borde vara en seriös skolpolitik. Vad säger det om Liberalerna som parti, och är detta i själva verket liberalt?
Förslaget om skoluniform presenteras som ett sätt att skapa ordning och likhet i klassrummen: låt elever "fokusera på matematiken istället för vad de har på sig". Men forskningen och debatten är inte övertygande. Kritiker — från lärarkåren till debattörer — menar att uniformer riskerar bli en plakatåtgärd som avleder uppmärksamheten från de strukturella problem som faktiskt påverkar skolresultat: lärartäthet, tid för undervisning och stöd för elever i behov. I debatten pekas också ut att skillnader i status och resurser syns ändå, även med uniformer.
Att föreslå att elever ska få "gottgörande insatser" såsom att skura klotter rör upp etiska och pedagogiska frågor. Är skolans roll att straffa eller att undervisa? Bestraffning utan samtidig undervisning om ansvar, demokrati och konflikthantering riskerar att fördjupa misstron mellan elever och skolpersonal — och tar kraft från pedagogiskt arbete. Lärarfack och debattörer har beskrivit många av partiets utspel som förenklade lösningar som inte svarar mot lärarkårens verkliga behov.
Paradoxen blir ännu större när samma parti lanserar ett förslag om ett totalstopp för vinster i skolan. Ett vinstförbud är i grunden en fråga om skolans ägandeform och hur resurser styrs — en betydligt mer genomgripande och principiell reform än uniformer och städning. Men här syns också en intern splittring: enligt rapporter riskerar vinstförbudet röstas ned internt på Liberalernas landsmöte, och det finns öppna motsättningar om partiets vägval. Det väcker frågan: vill Liberalerna profilera sig ideologiskt, eller söker man snabba poänger i opinionen?
Motreaktionerna är tydliga. Arbetsgivarorganisationer som Almega går i taket över ett vinstförbud och pekar på konsekvenser för skolmarknaden och leveranskapacitet. Samtidigt går lärarkåren till angrepp mot utspelen som ytligt löser symtomen snarare än orsakerna. När fack och professionella röster i skolan säger att fokus bör ligga på lärartäthet, bättre arbetsvillkor och resurser för elever i behov — varför fortsätta att spela på ytliga retorikfrågor som uniformer?
Det finns en djupare ideologisk fråga här: vad innebär att vara liberal i skolpolitiken? Liberalism har traditionellt värnat individens frihet, rättssäkerhet och utbildning som nyckel till självbestämmande. Men att förespråka tvångsåtgärder som skoluniform på nationell nivå eller att flytta fokus till synliga disciplinåtgärder riskerar att närma sig en autoritär funktionslogik — "ordning för ordningens skull" — snarare än att stärka elevens valfrihet och möjligheter. Samtidigt kan ett vinstförbud tolkas som ett försök att återinföra eller reparera en offentlig sektor kännetecknad av likvärdighet — något som historiskt inte sällan värnats inom socialliberala perspektiv. Men att kombinera dessa positioner utan tydlig ideologisk motivering och utan ett genomarbetat förslag blir inkonsekvent.
Det kanske mest avslöjande är retoriken: utspelen framstår som utformade för snabba rubriker snarare än för att skapa långsiktiga lösningar. Formuleringar om att "skolan inte är en catwalk" och att "skiten måste väck" attraherar medial uppmärksamhet — men bygger de legitima vägval för Sveriges framtid? Opinionsmässigt finns förstås ett folkligt missnöje med privata vinster i välfärden, men politik som pressas fram utan bred intern förankring och utan realistisk plan för genomförande riskerar att falla ihop i mötet med praktiken.
Slutligen: vad borde Liberalerna göra om de menar allvar med att förbättra skolan i ett liberalt perspektiv? Ett par förslag som faktiskt skulle föra debatten framåt:
- Satsa tungt på behöriga lärare och minska lärarbelastningen, med konkreta finansieringsförslag.
- Prioritera utvärderade, forskningsbaserade metoder mot mobbning och utanförskap — inte one-size-fits-all-symboler.
- Presentera en realistisk plan för hur ägarformer i skolan kan förändras utan att skapa kaos på marknaden — om vinstförbud är målet, visa steg, tidplan och kompensation för driftskapacitet.
- Förankra förslag internt och i professionen — ett parti som vill styra skolpolitiken måste gå i takt med de som ska genomföra den: lärarna.
Om Liberalerna menar att de står för frihet och ansvar, måste de börja med att visa ansvar inför skolans profession — och sluta med de snabba utspelen som snarare splittrar än bygger. Skolan behöver reformer som håller över tid, inte bara rubriker. Det tycks, föga förvånande, inte vara Liberalerna som har lösningen på skolans problem.
Faktaruta / källor (kort)
- ETC: "L-källor: Vinstförbudet i skolan kan röstas ned på landsmötet."
- Liberalerna: pressmeddelande om skoluniform.
- SVT / SvD rapportering om partiledarens uttalanden om skoluniform.
- Aftonbladet debatt: kritik mot skoluniformförslaget.
- SVT: Almega:s kritik mot vinstförbudsförslag.
