Är det rätt att sjuka och äldre får stå tillbaka när regeringen satsar på försvaret?
Regeringen satsar stora summor på ett luftvärn för 9 miljarder kronor och betalar räkningen med bl.a. ett högre läkemedelstak som drabbar sjuka. Men vem vinner egentligen på dessa lösningar?
Luftvärnssystemet IRIS-T SLM beskrivs som helt nödvändigt för att skydda Sverige mot dagens hot. Samtidigt höjs patienternas maxkostnad för mediciner från 2 900 till 3 800 kronor per år. Det gör att staten får in runt 540 miljoner nästa år och 2,7 miljarder inom tre år – pengar som tas direkt från dem som behöver sina mediciner som allra mest.
Det går inte ihop. Vi kan inte lova bombskydd i världsklass och samtidigt tvinga kroniskt sjuka att välja bort livsviktiga läkemedel. Forskning visar att högre medicinkostnader leder till fler sjukhusinläggningar och dyrare vård i längden. Är det rimligt att vi prioriterar rymdraketsskydd före de som redan kämpar med sin hälsa?
Regeringens val innebär att två tryggheter ställs mot varandra: skydd mot yttre angrepp och skydd mot sjukdom. Istället för att offra den ena för den andra borde politikerna hitta en balans där både försvar och vård kan fungera utan att kroniskt sjuka halkar efter.