Blandade reaktioner på Åkesson

ALMEDALEN | Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson valde i sitt Almedalstal att adressera partiets historiska belastning genom att offentligt be om ursäkt för antisemitism inom partiets tidiga led. Uttalandet knöt an till den vitbok som partiet presenterat och som innehåller dokumentation av extremistiska och antisemitiska yttringar under 1990-talet och tidigt 2000-tal.

– Det är nedslående att ta del av det som beskrivs. Jag beklagar djupt och ber om ursäkt till Sveriges judar för att mitt parti en gång kunde uppfattas som hotfullt eller skrämmande, sade Åkesson.

Judiska Centralrådet och Judiska Församlingen i Stockholm uttryckte i ett gemensamt uttalande att ursäkten är ett "välkommet och nödvändigt steg", men betonade att förtroendeskapande arbete återstår.

📊 Statsministerambition tydliggjord – vill leda nästa regering

ALMEDALEN | I sitt tal upprepade Åkesson målsättningen att SD inte längre är ett stödparti. Målet är att bli det största partiet i den borgerliga konstellationen och därmed ta regeringsansvar efter valet 2026. SD-ledaren tryckte på att partiet inte längre tolererar att stå utanför maktens centrum om valresultatet ger mandat.

– Jag tänker inte stå vid sidan om när våra väljare ger oss sitt fulla stöd, sade han. Vi är beredda att leda.

Moderaterna har hittills inte kommenterat uttalandet direkt, men i sociala medier betonade M:s partisekreterare Karin Enström vikten av "stabilitet i regeringssamarbeten", vilket tolkas som en avvaktande respons.

⚖️ Retorik och politik – en moralisk stram linje med hårda förslag

ANALYS | Åkessons tal bar tydliga drag av moralisk politik. Skolan utmålades som "Sveriges moraliska ryggrad", och han återkom flera gånger till behovet av auktoritet, disciplin och respekt för lag och ordning. Förslag om obligatoriska samhällstjänster för unga brottslingar, förstatligande av skolor och borttagna "mängdrabatter" i rättssystemet signalerar en skarpare kontrollpolitik.

Retoriken var tydlig: SD positionerar sig som det parti som sätter gränser, inte kompromisser. Samtidigt försökte Åkesson rama in detta i en trygghetsretorik: "Människor i Sverige vill känna att någon håller i rodret."

🧠 Akademisk kritik: "Politics of fear" i ny tappning

LUND/STOCKHOLM | Retorikforskare vid Lunds universitet menar att talet visar hur SD fortsatt arbetar med strategin att bygga stöd genom att framställa Sverige som ett samhälle i förfall – ett tillstånd som en stark stat, moralisk upprustning och nationalistisk politik kan rädda.

– Det är "politics of fear" i ett mer civiliserat tonläge. Samma tematik som tidigare, men levererat med politisk fingertoppskänsla, säger docent Elin Holmgren.

📰 Blandade mediereaktioner – från "skickligt" till "sömnpiller"

LEDARKOMMENTARER | Åkessons tal har bemötts med både respekt och kritik på svenska ledarsidor. Göteborgs-Posten beskrev honom som "en skicklig talare som lyckas skapa närvaro och fokus även i innehållsmässigt bekanta budskap". Samtidigt kallade Aftonbladets Anders Lindberg talet för "ett sömnpiller" och "en sedelärande saga utan verklighetskontakt".

Dagens Nyheter fokuserade på ursäkten för antisemitism och menade att SD nu gör "det som borde ha gjorts för tio år sedan", men tillade att partiets politik fortfarande präglas av "vi och dom-retorik".

🗳️ Oppositionen kritisk – anklagar SD för hyckleri

POLITISK REAKTION | Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin kritiserade talet i en debattartikel i Aftonbladet, där han anklagade Åkesson för att vilja framstå som ett vård- och skolparti men samtidigt föra en politik som leder till nedskärningar och splittring.

– SD har röstat emot satsningar på vården i varje budget. Det är en illusion de målar upp, inte en plan för verkligheten, skrev Baudin.