”5 000 kronor mer i plånboken?” För många barnfamiljer ser verkligheten helt annorlunda ut

Vice statsminister Ebba Busch säger att en vanlig barnfamilj under mandatperioden fått omkring 5 000 kronor mer i plånboken varje månad, genom skattesänkningar och familjepolitiska reformer. Budskapet är tydligt: regeringens politik ska ha gjort vardagen lättare för Sveriges barnfamiljer.

Men när man granskar hushållsekonomin utifrån verkliga levnadskostnader framträder en betydligt mer komplicerad bild.

Regeringen lyfter fram reformer som skattesänkningar, sänkt förskoleavgift, höjt bostadsbidrag, friare föräldraförsäkring och det kommande fritidskortet. För vissa hushåll kan delar av detta ge effekt. Men långt ifrån alla familjer omfattas av alla reformer — och många av de största kostnadsökningarna syns inte i regeringens summeringar.

För en barnfamilj utan bil, med höga boendekostnader och där en vuxen lever med kronisk sjukdom kan utvecklingen snarare ha gått åt motsatt håll.

En realistisk genomgång av ett vanligt hushåll med två vuxna och två barn visar att kostnaderna för mat, boende, kollektivtrafik, barnens fritidsaktiviteter och vårdrelaterade utgifter tillsammans kan ha ökat med omkring 7 000 kronor per månad sedan 2022.

Samtidigt har många hushåll bara kunnat ta del av en mindre del av regeringens lättnader. För familjer som saknar bil blir drivmedelsskattesänkningar i praktiken värdelösa. För dem som inte längre har barn i förskola uteblir effekten av sänkt avgift. Och för hushåll som inte kvalificerar sig för bostadsbidrag finns ingen kompensation där heller.

Särskilt hårt slår förändringarna mot långtidssjuka och äldre.

Från juli 2025 höjdes högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per tolvmånadersperiod — en ökning på 900 kronor för patienter med återkommande medicinbehov.

För personer med exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdom, KOL eller reumatiska sjukdomar är detta inte en marginell justering, utan en direkt försämring i privatekonomin. Till detta kommer höjda patientavgifter och ökade kostnader för hjälpmedel och sjukresor i flera regioner.

Det innebär att samtidigt som regeringen talar om mer pengar i plånboken, har många hushåll fått se pengarna försvinna genom ökade levnadskostnader och minskade subventioner.

För den familj som regeringen beskriver som vinnare kan siffrorna gå ihop. Men för många andra — särskilt barnfamiljer med små marginaler, sjukdom i hushållet eller äldre anhöriga att hjälpa — är verkligheten en annan.

I stället för 5 000 kronor mer i plånboken kan många snarare uppleva att de fått 5 000 kronor mindre i faktisk köpkraft varje månad.