122 drönare mot Ryssland – ett styrkebesked eller propaganda?

17.07.2025

Under natten till den 17 juli har rapporter kommit från Ryssland om vad som påstås vara den mest omfattande ukrainska drönarattacken hittills under kriget. Enligt det ryska försvarsdepartementet sköts 122 ukrainska drönare ner över Moskva och flera andra regioner, bland annat Belgorod, Kursk, Bryansk och Smolensk. Uppgifterna har återgetts av Reuters – men kan i nuläget inte bekräftas oberoende.

Vad vet vi?

  • Rysslands version: Enligt Kremls försvarsorgan var syftet med attacken att slå mot "strategisk infrastruktur och civil befolkning". Man hävdar att luftförsvaret lyckades slå ut samtliga drönare.
  • Skador: Minst en civil person ska ha skadats i Smolensk, och vissa byggnader uppges ha fått mindre skador. Några större bränder eller militära mål har inte rapporterats drabbade – vilket väcker frågor om träffsäkerhet och/eller sanning i de ryska uppgifterna.
  • Ukraina tiger: Den ukrainska militären har inte kommenterat attacken, vilket är brukligt vid operationer på ryskt territorium.

En eskalerande trend

Det är inte första gången Ukraina uppges genomföra drönarattacker inne i Ryssland. Under våren och sommaren har både militära anläggningar, oljeinfrastruktur och symboliska mål i Moskva-regionen attackerats. Ukraina har genomfört flera "strategiska markeringar" med lågteknologiska medel – främst drönare byggda i landet eller modifierade civila modeller.

Syftet är ofta:

  • att förskjuta kriget in i Ryssland,
  • att visa den ryska befolkningen att kriget inte är långt borta, och
  • att tvinga Ryssland att omfördela sitt luftförsvar från frontlinjen till hemmaplan.

En rimlig reservation

Det finns skäl att förhålla sig kritiskt till de exakta siffror Ryssland uppger. Att exakt 122 drönare skulle ha skickats i ett koordinerat anfall låter inte osannolikt i sig – Ukraina har visat kapacitet att genomföra liknande attacker – men att samtliga skulle ha skjutits ner, utan större skador, följer ett mönster av överdriven rysk framgångsretorik.

Det är därför klokt att invänta ytterligare oberoende uppgifter, särskilt från satellitbilder, lokala källor och eventuella ukrainska uttalanden.

Slutsats: En natt med symbolik

Om uppgifterna ens till hälften stämmer, signalerar attacken en viktig sak: Ukraina har inte förlorat initiativet, trots Rysslands långsamma markvinster i öst. Det visar också att Ukraina fortsatt försöker forma kriget i tre dimensioner – på marken, i luften och i informationsrummet.

Samtidigt måste varje uppgift från Moskva läsas med kritiska glasögon. Både Ryssland och Ukraina vet att kriget om bilden av verkligheten är lika viktig som kriget i verkligheten.