Forssell vill införa retroaktivt vandelskrav – möts av skarp kritik från jurister och opposition
 

Migrationsminister Johan Forssell (M) vill att regeringens föreslagna lag om så kallad bristande vandel ska kunna tillämpas retroaktivt. Det skulle innebära att även personer som redan beviljats uppehållstillstånd kan omfattas av de nya reglerna. Uttalandet har väckt stark kritik från både oppositionen och rättsexperter, som varnar för allvarliga konsekvenser för rättssäkerheten.

I en intervju med Svenska Dagbladet säger Forssell att han anser att vandelskravet bör kunna användas även mot personer som fått tillstånd innan lagen trätt i kraft. Enligt ministern handlar det om att ge myndigheterna verktyg att agera mot individer som anses utgöra ett hot mot samhället.

Men förslaget går längre än vad regeringens egen utredning föreslog. Utredaren avrådde uttryckligen från retroaktiv tillämpning och betonade att personer måste kunna lita på att regler inte ändras i efterhand på ett sätt som kraftigt försämrar deras rättsliga ställning.

Flera jurister har nu riktat kritik mot ministerns linje. De pekar på att retroaktiv lagstiftning visserligen är förbjuden inom straffrätten, men att även retroaktiv förvaltningsrättslig lagstiftning kan stå i strid med grundläggande rättssäkerhetsprinciper.

– Även om detta formellt inte kallas straff, får det i praktiken mycket ingripande konsekvenser. Då måste kraven på förutsebarhet och proportionalitet vara extremt höga, säger en professor i offentlig rätt.

Även Europakonventionen och EU-rätten lyfts fram som möjliga hinder. En retroaktiv lag som leder till att människor förlorar sin rätt att vistas i landet kan komma att prövas mot rätten till privat- och familjeliv samt skyddet mot godtyckliga ingrepp.

Oppositionen är kritisk. Socialdemokraterna menar att förslaget riskerar att underminera tilliten till rättsstaten.

– Man kan inte i efterhand ändra spelreglerna för människor som följt lagen. Det här är ett farligt steg bort från grundläggande rättssäkerhet, säger en migrationspolitisk företrädare för S.

Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet har reagerat och varnar för att retroaktiv lagstiftning på migrationsområdet kan skapa rättsosäkerhet och ojämlik behandling.

Om riksdagen går vidare med en lag som ges retroaktiv verkan bedömer flera bedömare att den snabbt kan komma att prövas i domstol. Frågan kan också bli föremål för internationell rättslig prövning.

Vandelskravet är en del av regeringens bredare ambition att skärpa migrationspolitiken. Men den retroaktiva delen av förslaget har redan seglat upp som en av de mest kontroversiella delarna – och kan bli en juridisk stridsfråga långt bortom riksdagen.